Känns som om den kommer alldeles lägligt idag, fredagen. Jag behöver vila. Pusta ut. Låta tankarna som snurrar omkring i huvudet efter gårdagens tråkiga besked landa lite. Vi har inte hört något nytt, utan lever i ovisshet och bara hoppas och ber att allt går åt rätt håll, sakta men säkert. Tankarna är med den familj som nu så hårt kämpar för att fortfarande få vara fyra.En vacker tidig höstmorgon idag. Solen lyser mot en klarblå himmel och luften är hög och klar. Normalt sett så mår jag jättebra såna här dagar och jag ska försöka hitta kraft och ork att vara ute så mycket jag kan i helgen som kommer. Försöka ta lite sköna långpromenader och andas.Många tankar snurrar runt och man har ännu en gång insett att livet kan förändras så fort. Hur dålig man är på att fånga dagen - Carpe Diem. Hur man tjafsar om småsaker och ibland låter den diskussionen ligga och gro under dagen för att sedan ta upp den igen på kvällen. Men det är inte säkert att man får en kväll till ihop. Det är ingen självklarhet. Hur man skjuter upp saker och ting till morgondagen, istället för att ta itu med dem här och nu. Sån är jag. Jag är expert på det, särskilt när det gäller saker som rör mig själv och mitt eget välbefinnande. Som t ex det här med min kamp mot övervikten. Jag har i dagsläget drygt 20 kg för mycket och mår inte bra. Varken fysiskt eller psykiskt och har inte gjort det på flera år. Sedan jag födde vår älskade och saknade Viktor har jag gått upp 10 kg till och i dagsläget ligger jag på ett BMI som motsvarar fetma(!) och det är jättetufft att inse. Jag får ett jävlaranamma emellanåt och kör hårt med att äta rätt och motionera, men det varar sällan mer än 2 veckor. Jag är dålig på att ha tålamod. Vill se resultat HÄR och NU! Måste inse att har det tagit flera år att skapa denna mer än välgödda kropp, så kommer det ta flera år att hitta en balans som gör att jag får en något mindre kropp. Sakta men säkert lära mig att hitta balans - både vad gäller kost, träning, motion.Vågen igår visade ett minus iallafall, -0,6 kg blev det och jag är på väg nedåt. Aldrig någonsin ska jag väga det jag gjort igen, det har jag lovat mig själv.Som sagt var... Carpe Diem!!

...tänker inte skriva mer om gårdagen än att både spanskan och modevisningen gick bra och det var jättetrevligt.Men det känns som om det kvittar just nu. Jag sitter här och är i chock. Gråter. Mitt hjärta brister snart. Tänker på hur skört livet är och hur snabbt och lätt det kan förändras. Har nyss fått ett oerhört tungt besked. Det gäller en vän till mig. Hennes make och pappan till deras två fina barn ligger just nu och kämpar för sitt liv. Nedsövd. Det är väldigt kritiskt och läget ser just nu inte ljust ut.Jag blev iskall när jag fick beskedet. Varje hårstrå på kroppen reste sig och jag rös och frös. Bara satt och gapade länge och stirrade in i dataskärmen innan jag ens förmådde mig att säga något. Nu börjar chocken släppa lite och jag har börjat gråta. Samtidigt är jag livrädd. Livrädd att något liknande ska hända igen. Hända mig/oss. Hända någon. Det är inte rättvist. Livet. Så skört. Jag ber. Vi alla nära och kära ber för att ett mirakel ska ske och att allt ska bli bra igen. Ta hand om varandra och var rädda om er därute. Man vet aldrig när/om något händer.

Ikväll är det dags för lektion numero 2 *=dos* i Spanskans språk. Det är inte helt enkelt, men jag minns iallafall hur man säger: "Me llamo Marie. Cómo te llamas?" Och "Hola!" + "Uno, dos, tres, cuatro, cinco, seis, siete, ocho, nueve, diez" osv.... ;-)Direkt efter spanskakursen bär det av till ett av stans köpcenters årliga MODEVISNING! Viktor Åkerblom Nilsson (som var med i Let´s Dance) är tydligen årets konferencier och han är ju rätt söt... (dock för pojkaktigt utseende för att vara min smak) *hehe* Det är en tradition att gå på denna modevisning och jag har haft turen att vinna biljett dit så länge jag kan minnas genom jobbet (värd 250 spänn!). Man äter lite smått och gott och får en liten flaska vin och sen kaffe o chokladbit på det. Samtidigt som man kollar på snygga mannekänger i mer eller mindre snygga kläder. Något år var det frisyrvisning också och det är ju också skitkul! I år kanske det blir lite dansuppvisning med Viktor? ;-)

Idag är det måndag på flera sätt. Jag är jättejättetrött och det är grått o trist ute med en dimma som envist hängde kvar långt in på dagen. Sitter här och gäspar, nyser och snörvlar om vartannat och jag är lite orolig för att jag kommer bli förkylt när som helst (som alla andra..) *vill inte!*Helgen har varit bra, men det känns som om vi aldrig får tid att "bara vara" hemma... Det känns som om det hela tiden är saker och ting inbokade, särskilt på helgen, då man verkligen vill vara hemma och pyssla och dona. Vi hinner inte med vårt hem och har fortfarande inte kommit iordning efter vår renovering av hallen/vardagsrummet/arbetsrummet på nedervåningen som skedde i mars/april!! *suck* Nåvål, jobbet finns ju kvar.. men på vardagkvällarna orkar vi inte så mycket varken jag eller maken... I helgen som kommer SKA jag vara hemma iallafall, så det så! Jag vill hinna komma ikapp lite, för just nu mår jag inte bra när jag ser hur det ser ut. Jag är ingen petnoga människa, tvärtom! Men när man inte dammsugit golvet sen i mars/april på övervåningen pga att det ligger en massa saker i vägen så blir man bara förundrad över att man verkligen kan bo och andas där överhuvudtaget. *usch* Vi har ekparkett liggandes på kattvinden sen 4 år tillbaka och det är hög tid att slänga ut den gräsligt fula mintgröna heltäckningsmattan.. *ryser*Oj, vad jag svamlar iväg...Ja, kort sagt.. sätta lite fart och få ordning på hemmet INNAN hemutredningen börjar och HEMBESÖKET är! ;-D

Mmmm... Snart, snart är det dags att gå hem och fira helg! Äntligen! Och vackert sensommarväder verkar det bli också så det är bara att passa på att vara ute och pyssla i trädgården och förbereda den för hösten. Klippa rosor och jämna till häcken ned mot vägen lite. Fixa lite i rabatterna och ta en fika i solen som står lågt nu så den når in på vår stora härliga veranda! :-)Ikväll ska jag åka hem med Lollo, en kompis och arbetskollega. Vi bor på samma område och jag ska hämta en kasse äpplen hos henne och så ska vi ta ett glas rött ihop och fira helg. Mysigt! Och så ska jag mysa med hennes son som ju är adopterad från Bolivia! Gooooos! Han är helt helt underbar och jag ska försöka fixa ett foto på honom och lägga in här om jag får Lollo´s tillåtelse så ni får se honom! :-)Imorgon är det äntligen dags att träffa våra vänner vi lärde känna på föräldrautbildningen i april och ha grillparty, ska bli jättespännande och roligt att uppdatera läget! Jag tror att 2 av paren (minst) har hunnit påbörja sina hemutredningar och det ska bli jättespännande att höra om dem!På söndag är det 1-årskalas för min lilla guddotter Ida! Hon fyller egentligen år på tisdag men vi firar henne lite i förskott. Ha en jättefin helg allihop som läser! Vad roligt att jag fått lite kommentarer, då känns det inte lika overkligt att det verkligen ÄR folk här inne. :-D

Så ÄNTLIGEN kom mensen och jag är på dag 1!! Huvudvärken jag haft senaste dagarna är typisk för att den är på G men jag vågade inte hoppas. Men nu är den här alltså! Dag 39 blev dag 1. Puh....Vägningsdags hos VV idag. Inga muntra resultat. Jag vägde in mig för 3 veckor sen och första veckan gick jag ned -0,5 kg. Sen har jag ju varit hos farmor drygt 1 vecka och idag visade vågen +0,7 kg. Alltså väger jag mer nu än när jag vägde in mig. MOTIGT och DEPPIGT! Men som sagt, mensen kom precis innan jag gick iväg och vägde mig och jag känner mig verkligen tung och svullen så jag är inte direkt förvånad...Ny vecka, nya tag! Nästa vecka SKA jag ha ett finfint minus!

Usch, jag har ONT i huvudet! Började igår efter första tillfället på min spanskakurs och sen har det hållt i sig. Jag hoppas ju självklart att det är mensen som är i antågande för idag är jag på dag 39... Spanskan var kul! Lite väl många frågetecken, men det är ju inte så konstigt heller. Ledaren är en kvinna som själv har spanskt ursprung och verkar vara bra. Jag vet inte riktigt hur mycket man kan räkna med att lära sig på 10 veckor à 1,5 h? Igår fick vi lära oss säga fraser som "Jag heter XXXXX, vad heter du/ni?" och lite små glosor + att räkna från 1-20 och sen 30, 40, 50, 60 osv. Det känns spännande men samtidigt svårt och jag har lätt att drömma mig bort till barnhemmet i Bolivia om sisådär 2 år framår... ;-)Upptäckte till min förvåning och fasa(!?!) att min blogg hör till de populäraste bloggarna här på bloggagratis.se?! Jösses... man undrar ju varför just min..? Hur många är det som följer mig/oss på vår resa mot Viktors syskon? Om man tänker på antalet besökare v/s kommentarer så är det ju väldigt motsägelsefullt iallafall... för kommentarer är det ont om i förhållande till antalet besökare... ;-PHärligt soliga brittsommardagar! Det är bara att passa på att njuta. På lördag har vi grillfest med 4 andra par vi lärde känna på Föräldrautbildningen i april (5 månader sen!) och det är första gången vi ses sen dess på "privat mark" och det ska bli såååå roligt! Om jag gissar så tror jag att minst 2 par har fått börja sin hemutredning, så samtalsämnen lär inte saknas! ;-)

Orkade inte med oron och grubbleriet om det var en ny graviditet på G eller ej, så jag tog tjuren och testade idag. Negativt. *puh*Jag har även ringt gyn och bokat tid för preventivmedelsrådgivning och fick tid den 2 oktober. Fram tills dess kör vi säkert för jag orkar inte med denna oro mer...Vad konstigt det känns att skriva som jag gör. Men vi ÄR verkligen klara med våra försök till biologiska barn! Vi har kämpat i drygt 4 år med förhoppningar och besvikelser. Hormoner. Sprutor och sprayer. Den tiden i mitt/vårt liv är över och förbi nu.Just nu längtar vi enormt mycket efter ett syskon till vår ängel Viktor, men vi är helt inställda på att h*n kommer komma från ett varmare land långt bort... :-)