Idag är det motigt, på flera plan. *suck, gnäll & stön*

Jag hade tänkt att sätta mig ner och samla ihop alla papper och stämma av så att allt är inne inför vår adoption, när jag upptäcker att psykologens intyg är felstavat! Inte på våra namn dock, men på vår adress. Makens inkomstintyg från jobbet som kom idag äntligen efter 3,5 veckas väntan, är också felstavat på adressen! Gaaaaaaah... Jag blir galen!!

Jag som tänkt att jag skulle ta med mig alla original ned till Göteborg och vår organisation denna helg, så vi slipper sända dem rekommenderat. Så vi säkert vet att de kommer fram, och så händer detta... BLÄ! Jag vet inte om det spelar någon roll om adressen är felstavad och måste kolla upp det imorgon. Annars blir det vääääääääntan igen. Det är NOG med väntan nu. Jag vill ha iväg papperna bums!

Nu vet jag också varför jag "varit som jag varit" idag och igår. Mensen kom nu ikväll. En positiv grej med att gå ner i vikt och menscykeln är att jag blivit som en klocka igen! Det är positivt!

Nu ska jag på med träningsskorna och iPoden och göra mig av med lite frustration under en 5,2 km lång och rask prommis, sen blir det bakad potatis med kräftstjärtar blandat med keso. Mums! Det är 18 grader varmt ikväll och underbart väder och fåglarna kvittrar vilt. Najs!

Ha en finfin kväll allihop!

Jag tänker mycket idag. Extra mycket mot vad jag brukar.

Det är många tankar om vad jag vill med mitt mål att gå ner i vikt. Framförallt VARFÖR jag vill gå ner i vikt.

Varför vill jag gå ner i vikt?

- Jag vill bli piggare & sundare

- Jag vill bli en hälsosam och glad mamma & fru

- Jag vill slippa tänka på hur tjock jag är hela tiden

- Jag vill få bättre självförtroende

- Jag vill kunna köpa kläder på vilken affär/avdelning jag vill

- Jag vill inte ligga i riskzonen för t ex diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck ...

Det är många fler punkter också. Men dessa är "huvudpunkterna" på varför. Det är för MIN skull jag går ner. Jag ÄR värd att må bra. Jag MÅSTE intala mig det! Bara för att jag gör snedsteg någongång ibland så innebär inte det att hela viktresan är förstörd, utan det är bara att ge sig upp på banan igen och styra in rätt kurs. Jag är inte mer än människa. Och en annan viktig sak: Jag har INTE bråttom! Jag vill ner till 65 kg och det är 14 kg kvar, men det har tagit mig flera, flera år att lägga på mig dessa kilon och jag vill också kunna hitta min livsstil som gör att jag kan hålla min målvikt så småningom också. Det är inte bara NU jag ska gå ner och dippa på målvikt, utan tanken är ju att jag ska vara kvar där för resten av livet!

Min viktresa är inte bara under denna väntetid på Viktors syskon, utan den kommer fortsätta långt efter det. Visst, jag ska inte sticka under stol med att jag gärna vill nå målvikten tills vi åker iväg till Bolivia (nästa vår/sommar?) och håller jag i som jag börjat nu, så kommer det vara möjligt! Hur underbart är inte det då..?

Jag måste ta fram mitt mantra igen och det ofta:

Det är värt det. Det är värt det. Det ÄR värt det!

Är ute efter en vit top. En enkel men ingen t-shirt modell utan gärna en A-formad sak, kort ärm. Gick runt på Indiska och H&M på lunchen och upptäckte att det nu är dags för mig att säga: "Bye, bye BiB!"

(för er som inte vet så är BiB = Big is Beautiful hos H&M för kvinnor som kräver lite större stl)

Deras kläder är numera ALLDELES för stora för mig och stl. 44 är väldigt rymliga. Trevlig upptäckt!

Nu är det dags för lunchshake!

Dags att gå ut på lunch och ta lite luft. Shaken tar jag ju lite senare vid 13.30 Hoppas må lite bättre av solens strålar och frisk luft...

Måste försöka hitta på något bra till min älskade pappa som fyller år i morgon! *svårt*

Jag mår inte bra. Magen gör ont på något konstigt vis, nästan som lite katarrvarning? Det liksom suger och gör ont. Sen är jag trött, trött, trött. Ögonen svider och jag vill bara sova... Jag tror (vet) att det är mensen som är på G... Det är nog därför som gårdagen blev som det blev. Då brukar inget/ingen kunna hejda mig från att äta något "fel". Det blev glassen igår. Förr i tiden så blev det 5 hg lösviktsgodis... så visst, ni har rätt, ni goa tjejer som skrivit jättefina och snälla kommentarer ang. mitt förra inlägg igår kväll när jag var så besviken och arg på mig själv, jag GÖR iallafall bättre val! (blev detta världens längsta mening..?)

Visst, det är inte farligt att "bara" äta en glass och ett par knäckeskivor. Och visst, jag vet att jag kommit långt i mitt tänk. Men samtidigt kan jag inte börja låta mig själv att "nalla på gränserna", för då sitter jag snart fast igen och vågen kommer börja ticka åt fel håll. Imorse visade vågen 79,9 kg och det är en hårmån från att komma med i 80-klubben igen och dit ska jag INTE! Jag är tacksam för att det fortfarande är 1 hg till godo åt 70-klubben, och nu ska jag verkligen skärpa mig.

Jag vet och förstår att det är många av er som reagerar på att jag går ner i vikt av pulver. Men det är MIN grej. Och det är min grej denna gång. Tanken är ju inte att jag ska fortsätta så här resten av livet direkt! Det är nu, tills jag gått ner 80% av min övervikt som jag kommer dricka shake/äta varm soppa 2 ggr/dag och äta ett mål mat (+ 2 mellanmål bestående av äpple/morot/citrusfrukt om jag vill/behöver). När jag gått ner 80% av min övervikt så är ju tanken att jag ska börja äta 2 mål/dag och dricka en shake/soppa till en gång. När jag sedan nått mål, kommer jag få hjälp att göra val som kommer göra att jag ska behålla min nya vikt. (Jag får hjälp redan nu och under hela tiden förstås!) För mig är Prenet det som gäller nu, och ja, jag vet att det kanske inte är så "smart" metod, men samtidigt så funkar den för mig och jag rasar inte direkt i vikt heller, vilket man annars gör på liknande dieter och sen går upp lika fort igen.

Jag måste våga lita på och tro på att Prenet är mitt sätt att nå MITT mål. Att det är  en metod som funkar för MIG. Annars skulle jag inte orka fortsätta. Visst, vissa dagar är jag extra hungrig, men räknar man på de 3 månader som jag hållt på nu så räcker de dagarna till på EN hand och då känner jag att det inte är hela världen.

Tvärtom känns det som om detta börjar blir normalt leverne för mig. Det är för mig jättebekvämt och enkelt att bara blanda iordning en shake till frukost och en shake/soppa till lunch. Jag behöver ALDRIG fundera över vad jag ska äta! Visst, kan jag sakna och längta efter att tugga men då brukar jag också ta ett äpple till mellanmål t ex, eller en knäckeskiva dinkel till soppan.

Jag har PMS utan dess like idag och önskar jag kunde få ligga under täcket och bara sova istället... Hoppas mensen kommer snart så brukar det genast kännas bättre - både mentalt och kroppsligt.

Tusen, tusen TACK för era kloka kommentarer! Jag tar dem till mig och bevarar dem nära hjärtat. Tack för att ni finns och stöttar, frågar och peppar! KRAM!