Idag är det dags för sista vägningen i Prenet´s viktutmaning som jag varit med i under 12 veckor nu. 3 månader alltså! Redan! Tiden har bara rasat iväg, men tyvärr har inte kilona rasat av i samma takt. Jag är dock jättenöjd ändå och känner mig mycket piggare och lättare och kommer fortsätta kämpa på på egen hand även nu efteråt. Vi ska ju dessutom fortsätta träffas i samma gäng framöver, fast 1 gång/månad istället för 1 gång/vecka.

Dock är jag inställd på att det blir antingen stillastående eller ett plus ikväll. Tyvärr. Men så är det. För mycket utsvävningar på sista tiden och svårt att styra matintaget själv när man är på resande fot gör att jag inte har några stora förhoppningar om minus ikväll, varken på vågen eller midjemåttet.

Men, jag är mentalt förberedd och har redan tagit nya tag och det är det viktigaste! Att bryta den negativa trenden och tänket och ta NYA tag! Jag ska ju liksom vidare, mot mål. Det är "bara" ca 13 kg kvar nu ju... I min värld är det "bara". Det är bättre med det än 22-23 kg som jag hade från början... ;-P

Efter mätningen och vägningen ska vi äta medhavd mat tillsammans. Jag var och hämtade Sushi på lunchen som jag ska ha med mig tänkte jag. GOTT!

Återkommer givetvis med rapport ikväll!

Ha det gott alla o tack för att ni finns!

...regn hos mig.

Som Orup sjöng en gång.

Det regnar idag. Riktigt grått och genommulet och jag önskar jag kunde få ligga i sängen och kura under täcket istället. Läsa en god bok. Gosa med katten. Bara vara. En sån dag önskar jag mig.

Nu är det inte så. Jag sitter på jobbet. Försöker väcka min kropp och huvud till liv med dagens andra kopp kaffe. Det går sisådär. Osminkad idag. Orkade inte. För trött för att ens orka bry mig. Ibland undrar jag varför man lägger ner tid på smink egentligen? Jag som sitter bakom en skärm hela dagarna? Visst, mina kollegor ser jag ju, men de bryr sig ju knappast om om jag är sminkad eller ej? Det är ju bara jag själv som får en "naken" känsla utan smink. Och det trots att jag egentligen är ganska sparsam med det.

En sminkblogg idag minsann. Där ser man hur tankarna far även runt petitesser och totalt oviktiga saker som utseende. Eller är det oviktigt? Nej, det klart det inte är. Då skulle jag inte kämpa med min övervikt. Då skulle jag inte älska att shoppa kläder. Då skulle jag inte älska att gå till frissan och bli ompysslad. Det klart det är viktigt med utseende. Men det som är viktigast för mig EGENTLIGEN är ju att JAG trivs med mig själv, sen om jag gör det osminkad eller ej, DET är petitesser.

Förresten.

En rolig sak. Det där samtalet jag skulle ringa igår. Till en kär vän. Det blev ett otroligt glatt besked och jag gläds enormt med dem. De väntar bebis och allt ser finfint ut. De har kämpat länge och allt såg väldigt mörkt och dystert ut. Men så skedde ett Mirakel. Och nu växer deras kärleksbarn i hennes mage och jag är superduperjätteglad för deras skull!! :-D