Inlägget jag skrev tidigare idag var inte meningen att ses som ett "tyck-synd-om-mig-inlägg". Jag ville bara avreagera mig helt enkelt. Jag ledsnade och det rejält. De anonyma påhoppen har kommit lite då och då, och till slut kunde jag bara inte låta bli att skriva av mig, om det också.

TACK snälla ni alla, som skrivit och peppat mig att fortsätta skriva här på bloggagratis! Jag ska försöka skaka av mig och komma igen, som vatten på en gås. Försöka att inte ta åt mig, men som sagt, det är svårt när man är som jag - känslomänniska. Det är många gånger jag önskar att jag INTE vore det, men nu är det så och jag är som jag är.

Kvällen har varit jättetrevlig och jag kom hem för bara någon timme sen. Sen kväll ikväll igen alltså. Men det gör inget, för som sagt den var väldans najs!

Vad har jag gjort då?

Jo, jag har fört poängprotokoll på ett Klubbmästerskap för Västerås Kennelklubb! Det ni! Jag som inte ens har hund själv, och heller aldrig varit på en Agilitytävling/visning förut! *S* Det var min vän Soff och hennes fina flatcoated retriever Harry som tävlade för första gången och jag hade köpt med mig lite lättare förtäring till mig och Soff och tänkt åka och titta på. Det visade sig att VKK behövde en som förde protokoll, så jag blev tillfrågad och ställde såklart upp! Det var jätteroligt att vara med ikväll och Sophie och Harry var så duktiga båda två! De kom på plats 14 av 20 och det måste jag säga är kanonbra bland alla duktiga hundar och deras hussar & mattar.

Jag är sååå sugen på en hund själv, men insett för länge sen att det är en omöjlighet i dagsläget. Vi jobbar båda 100% och redan där är det kört... Men när jag blir pensionär ska jag ha en hund (om jag nu är så pigg att jag kan gå ut och gå med den obehindrat). :-)

GRATTIS Harry och Sophie till finfina tävlingar!

Ni var så duktiga! :-D

Maken har varit i skogen ikväll igen och jagat rådjur och även ikväll kommer de hem med ett djur. Men denna gång fick hans jaktkompis uppleva jaktlyckan istället och får ta hand om det i sitt hus... ;-)

Dags att gå till sängs och fortsätta läsa i "Olycksfågeln" och bläddra i Viktväktartidningen som kommit i brevlådan idag, och kanske finna lite inspiration? *hoppas*

Nattinatt!

..vad det är som gör att man ens ids kommentera en människas blogg och IFRÅGASÄTTA... Utan att ens ha någon grund? Att ha 300-400 unika läsare per dag är på gott och ont kan jag säga, och det börjar kännas allt mer olustigt att blogga. Jättetråkigt, för bloggen är trots allt min ventil.

Nu känns det som om varje inlägg känns jobbigt och konstigt att skriva. Att jag vänder och vrider på orden och formuleringarna - allt för att ingen ska reagera och skriva anonyma tråkiga och ifrågasättande kommentarer.

De kommentarer jag fått som jag reagerar på verkar vara från en eller två personer som inte verkar ha så mycket vettigt för sig om dagarna. Som ifrågasätter min "bantning" (som de själva skriver)... för jag bantar INTE. Jag försöker desperat hitta en väg ut ur mitt liv som överviktig. Jag ÄR en känslomänniska - särskilt när det gäller min vikt och mitt självförtroende. Det sista jag behöver där är ifrågasättanden....

Ni behöver inte leta efter dessa anonyma kommentarer, för jag har tagit bort dem. Valt själv att inte publicera dem.

Hädanefter kommer jag endast och enbart publicera icke-anonyma-kommentarer!

Dock ska jag trots allt komma ihåg, att de allra flesta kommentarer jag får är underbara, stöttande, peppande och tröstande kommentarer som jag är INNERLIGT tacksam över att jag får! TACK snälla ni!

Åååååh, så romantiskt!!

;´-)

Anonyma kommentarer som ifrågasätter mig och mitt liv börjar jag ledsna rejält på nu. Det gör att jag starkt funderat på att byta bloggportal, till en där man måste ha lösen för att kunna läsa.

Trist, men kanske snart sanning.

Verkar bli ett måste, tyvärr...

Det hanns aldrig med att tona håret igår kväll, då jag inte kom hem förrän kl. 22. Då maken hade premiärjakt med jaktkompisar och jagat rådjur inatt, passade jag på att åka till min barndomsvän och hennes två döttrar, tillika mina guddöttrar, och hälsa på igår kväll. De ligger denna vecka på en camping utanför stan så det blev besök i husvagn med förtält.

Då jag varit där någon timme öppnade sig himlen och regnet började vräka ner. Vi satt och mös med värmeelement på och tända ljus. Fikade thé medh ost & kex och snackade tjejsnack till klockan var 21 och det började skymma. Då den campingen ligger 4-5 mil hemifrån, sa jag hejdå och begav mig hemåt.

Det var lite drygt att köra hem i ösregn och skymning och det tog säkert 45-50 minuter iallafall. Men inga olyckor, förutom att jag körde över en fet råtta, och när jag kom hem fanns ingen ork till att tona något hår.

Så det blev lite mys i soffan med katten och sen i säng för att fortsätta läsa "Olycksfågeln" av Camilla Läckberg.

Pratade nyss med maken, som ju inatt varit ute i skogarna kring Fjärdhundra på premiärjakt av rådjur och bock. Det har varit regnigt och blött, men ändå OK, och han var nu på väg hem med ett rådjur i bilen. Dock var det inte han som skjutit det, utan en jaktkompis, som tydligen hade "fullt i frysen"... Så nu har vi snart ett rådjur hängandes i källaren igen, innan det lämnas in på rökning. *ryser till lite*

Visst är det gott, men.... ;-)

Ikväll kanske det blir toning.. vi får se. Har klippning inbokad till tisdag nästa vecka så det är ingen brådis.

Go´morron Sverige!