Det går saaaakta men säkert åt rätt håll igen. Men lite för sakta för min smak. Kom nyss hem efter att ha varit inne i stan (läs i ytterkanten) och fyllt på vårt förråd med blåbärs- och nyponsoppa + fullkornskex och 3 liter av Farmor Hildas sockerdricka. Jag hade dessutom lovat min farmor att försöka hitta tofflor till henne och hade omöljigt hunnit med det imorgon, dessutom behövde bilen tankas...

Så, i med en Ibumetin 400 mg och iväg. Det tog inte lång tid innan kallsvetten rann längs ryggen och jag fick höja fläkten i bilen ett snäpp till. Nu är jag LESS på det här. Nu vill jag bli frisk!

Jag SKA bara åka iväg till farmor på lördag. SKA, SKA, SKA!

Vill så gärna och behöver det verkligen. Det är ju vår 3:e och sista semstervecka på jag vet inte hur länge?

Lider så med våra vänner Soff med make som i förrgår fick ett jättetufft och tungt besked från vår gemensamma handläggare C hos BFA-A. De hade tidigare i sommar fått besked om att det skulle vara deras tur att börja "samla papper" nu i höst. Det stämmer inte längre. Färre barnbesked än BFA-A räknat med + alla par som förut väntat i den lååååååånga Kina-kön nu ser sig om efter andra länder, gör att väntetiden här i Sverige ökat till minst 1 år och mer än så. *suckar*

Det drabbar ju även oss. Och faktum är att jag snart inte vet om vi törs tro på ett syskon till vår älskade Viktor under 2008 ens?

Men just nu orkar jag helt enkelt inte oroa mig för det. Det finns inget vi kan göra för att påverka. Vi har saker och ting att göra och sysselsätta oss med under tiden och jag vill inte redan nu hänga med huvudet, för då kommer jag aldrig orka.

Jag fortsätter välja att hoppas och tro, både för våra goa vänner och för oss! Till slut kommer allt bli bra. Till slut kommer även vi få våra efterlängtade små!

-------------------------------------------------------------------

 Tänkvärt citat jag hittade och vill dela med mig av:

"Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser

för att leva i morgon."

Jonathan Swift