"Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fåttDet är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv"
Erica
12 maj 2012 23:01
Jag har följt dig länge. Tittar in här ibland för att se om du uppdaterat och nu gjorde du det, för åtta minuter sedan. Känns nästan läskigt. Texten är så vacker. Fäller en tår och gläds med dig. Och med mig själv.
Stor kram.
grodis
12 maj 2012 23:03
Ja, det var nästan lite läskigt.. med tanke på hur länge sen det var (återigen!) sen jag skrev något. Tack Erica och kram tillbaka!
Cat
14 maj 2012 13:15
Vad fin!
Vad kul att se dig igen, du är saknad!
Kram
grodis
14 juni 2012 10:36
Jag hoppas det jag med, Anna! Ska jobba på´t! ;)
Kram!
Jenny
21 maj 2012 09:30
Tänk, 10 år skulle han fyllt nu. Minns så väl när du skrev i för tidigt födda-gruppen på föräldraNätet innan och i samband med att han föddes. Lille vännen. Tänker ofta på er och på lillebror och undrar hur ni har det. :)
grodis
14 juni 2012 10:36
Hej Jenny!
Ja, det är inte klokt... 10 år är ju en hel evighet, samtidigt inte... Jag ska försöka skriva lite oftare. Kram och tack!
M!
27 maj 2012 11:10
Titta! Årets inlägg! :-) Nej, skämt åsido så blev jag jätteglad att se ett inlägg från dig. Hoppas att allt är bra med er fina lilla familj!
grodis
14 juni 2012 10:35
Hahaha M! Den var bra! ;D
Jag ska verkligen försöka blogga igen, lite mer regelbundet. Kram på dig och hoppas du mår fint!
Anna
2 juni 2012 11:01
Hej
Det är samma här, jag har följt dig länge. Närmare 10 år nu i sommar.
Underbar text. Säger så mycket. Träffar så många hjärtan tror jag.
Härligt att se att du är "online" igen :-)
Kram,
Anna
grodis
14 juni 2012 10:34
Ja, Anna. Det är 10 år sen Viktor föddes och dog, så det stämmer säkert. Hualigen vad tiden går ändå!
Kram på dig!
Camilla
2 juni 2012 13:32
Skönt att se ett livstecken från dig. Har tänkt mycket på hur du/ni har det. Kram från en som brukar läsa din blogg
grodis
14 juni 2012 10:34
Tack Camilla! Jag ska försöka börja blogga lite mer framöver. Har bara idétorka... ;) Kram!
Monica
2 juni 2012 17:40
Hej fina du!
Av en slump så hittade jag in här nu. Jag satt och läste min gamla blogg och så såg jag den här länken och tänkte nu prövar jag om du har kvar den här bloggen. Och visst har du det.
Kramis
http://barbamamma.bloggagratis.se
grodis
14 juni 2012 10:33
Ja, den är kvar. Bara jag som är så fruktansvärt dålig på att uppdatera nuförtiden... ;p Kram vännen!