Såsom i Himmelen & på Jorden

Inlägg publicerade under kategorin Skola & Jobb

Av grodis - 14 juni 2010 11:19

  

Bilden illustrerar precis min känsla...

Hur jag känner... hur jag mår...

Att det känns som om allting snart brister...


I snart 2 månader har vi vetat om att Liten finns. Att vi har ett barn utsett till oss som de håller på att "processa". Grejen är den att Liten och flera andra barn som också ska få komma till Sverige, är under process sedan mycket längre än "bara" 2 månader. Nämligen sen JANUARI - och det är ett HALVÅR!!!


Ett halvår i ett litet barns liv är jättelång tid. Det hinner hända massor. Ett halvår för dessa barn som istället för en kärleksfull och trygg miljö får tillbringa sin tillvaro på ett barnhem... 

Jag börjar nojja över att vårt barn kommer hinna bli äldre än 3 år (som är vår medgivandeålder och som barnet max får vara när man kommer hem till Sverige igen) och att det ska ställa till det när barnbeskedet väl kommer. OM det kommer nu i sommar - mitt i semestertider, vem kan då ordna det?? Jag vet att jag inte ska eller borde oroa mig i förväg. Men hur lätt är det att låta bli...


Ingen önskar mer än jag själv att det fanns en OFF-knapp nånstans på kroppen att trycka på när allt blir för jobbigt och tungt att mäkta med.


Jag orkar inte glädjas över saker och ting längre som jag vet att jag skulle gjort i vanliga fall. All min energi, den lilla som finns, går åt till sommarjobbet som uska på lasarettet. Jag måste välja, sortera bort... Ibland sorterar jag saker jag vet att jag mår bra av. Att umgås och socialisera med vänner. Men jag orkar inte... Den lilla lediga tid jag har måste jag få "bara vara".

Jag hoppas att jag har vänner kvar när denna resa är i mål....


Nu måste jag gör förbereda mig för dagens utmaning. Först HLR-kurs i 4 h med undervisning, praktik och sen prov. Därefter jobba 17-22. Wish me luck... att jag får kompetenskortet som intygar att jag kan utföra HLR på en person om det skulle bli aktuellt.

Av grodis - 8 juni 2010 12:42

Så har då ytterligare drygt en månad har passerat och jag inser att det nog är dags för ett livstecken. TACK snälla ni för er omtanke!   


Jag lever.

Andas.


Men inte så mycket mer...


Orken och hoppet om att någonsin få det där telefonsamtalet... barnbeskedet... börjar återigen sina. Jag fattar inte vad det är som dröjer så!?! Det är snart 2 månader sedan vi fick veta att vi har ett barn "utsett" till oss i Bolivia. Vi vet att de processat flera barn till svenska famlijer sedan januari. Det är för sjutton ett HALVÅR!?! Ett halvår är JÄTTELÅNG tid i ett barns liv och jag känner mig frustrerad och lurad. De stjäl ju för bövelen tid från oss. Tid som vi skulle kunna haft TILLSAMMANS. Tid som vårt barn inte hade behövt bo på ett barnhem. Tid som Liten kunde fått obegränsat med kärlek, lugn och trygghet av oss som längtat och väntat så länge.


Det tär på en mors hjärta att veta.

Men inte NÄR...


Lusten för det mesta har försvunnit. Orken också. Just nu känns det som om det räcker med att ta sig igenom dagen. Jag har dessutom mitt i allt påbörjat det som jag i normala fall skulle tycka vara SÅ spännande & roligt - mitt sommarjobb som undersköterska på lasarettet! Det är MASSOR med nytt att lära sig och jag känner mig så okunnig och grön. Frustrerande det med. Tur att jag har 3 veckors upplärning till att börja med... Jag hoppas att någonting vettigt fastnar i min trötta hjärna. Det är jättekul. Det är jättespännande. Det är en fantastisk chans. Det är detta jag vill. 


Ändå...


Självklart skapar denna känsla jag har även dåligt samvete hos mig. Att jag inte förmår mig att glädjas. Att jag inte förmår mig att orka det jag "borde" de få dagar jag har ledigt. Mitt schema är väldigt blandat och jag jobbar både kvällar och dagar. I helgen som var jobbade jag 13.30-22.00 och därför är jag nu ledig måndag-tisdag istället. Jag vet inte vad jag mår bäst av, att vara på nya jobbet och ha fullt upp och inte knappt få sitta ned, eller hemma där tankarna sköljer in i huvudet och gör mig mer eller mindre handlingsförlamad. Det handlar inte om att jag är slö och lat och inte vill. Det handlar om att jag inte orkar...


Se nu till att ringa ... jädra telefon! Jag är så LESS på detta!

Jag vill börja LEVA!


Som grädde på moset har min mage börjat säga ifrån och det rejält. Jag har knaprat Omeprazol i 2 veckor men det hjälper föga. Så snart ser jag ingen annan råd än att ringa läkare. Men jag vill INTE göra gastro... även om jag vet att jag kanske borde... Är ju på den avdelningen där många patienter genomgår sådana och jag hade ju även praktik på mottagninen så jag vet (allt för väl?) hur en sådan går till... 


För att fortsätta på kroppen så kan jag meddela att operationen jag gjorde i Umeå för en månad sedan gick bra. Gjorde ju en s k LASIK för att slippa glasögon/linser. Det var torrt och skavigt efteråt i ca 1 - 1,5 vecka så jag droppade fuktdroppar (förutom kortison+antibiotika) för fulla muggar. Igår var jag hos en optiker för efterkontroll efter 1 månad och då visade det sig tyvärr att jag har astigmatismen kvar på båda ögonen samt att jag har flera skador vid snittet på hornhinnan på höger öga. Detta skrev optikern ned på ett papper som jag ska faxa till kliniken imorgon när jag jobbar. Vi får se vad/om detta leder till att jag ev. måste flyga till Umeå ytterligare en gång i höst för att göra om. Jag vet inte... Jag orkar ärligt inte bry mig just nu, för jag lider inte av det. Jag ska dessutom på inrådan från optikern vara mer noga att droppa med fuktdroppar, för det underlättar läkningen. Ska bli! Jag ser dock jättebra och känner inte att skavet är kvar alls. Dock är mörkerseendet sämre och det blir som "glorior" runt bilarnas lyktor när jag kör kvälls/nattetid, men hur ofta gör jag det? Jag är inte blind iaf och visste om att det kunde bli så här innan.


När jag ändå bloggar så delar jag med mig av lite bilder från vår sommarträdgård samt badrummet som i det närmaste är klart! Bilderna är bara mobilbilder så bildkvalitén är inte den bästa, men men...

Syrénhäcken i full blom!

 

 

Sally på sin favvoplats om sommaren - i sin korg i skuggan av ormbräkenbusken.


Färgtemat på penséerna i år blev ljuslila/rosa och vinrött.


I skuggan under hagtornsträdet som just nu blommar för fullt!


   

Vår fina magnolia som snart är överblommad för denna gång...


Badrumsmattan - en vit lite glansig rya - på klinkergolvet i nya badrummet.



      

Tvättkommoden, spegeln och hörnskåpet i mörkbrun ek från Miller.



Duschhörnan innan duschväggarna kom på plats.


   

Med duschväggarna infällda.


 

Toaletten och ett s k "flygplansskåp" över. En frostad fönsterfilm ska monteras upp i halva fönstret som insynsskydd. Tills dess får det räcka med "koppargräs". På stenen som ligger i fönstret står det "Hope", en sten vi fick av en vän för ett par år sedan.

Av grodis - 4 december 2009 11:42

Så var den vinterlika omgivningen borta. Ett par dagar har det varit så mycket vacker frost på buskar, träd och gräs att det nästan sett ut som om det varit täckt av snö. Idag är det återigen grått och trist och termometern visar ett par grader plus. TRÅÅÅK!   

Tänk vad påverkad man blir av vädret egentligen. När solen behagar att visa sig så känns livet och väntan så mycket enklare och lättare att bära. Dagar som denna, längtar jag ännu mer efter att få åka till värmen och solen, och hämta hem vår lilla Sol. Vår Liten. Som en vacker dag kommer lysa upp vår tillvaro, genom att bara vara som den lilla unika, underbara varelse h*n är. JAG LÄNGTAR!!  


Det är fredag idag. Jag håller som bäst på att skriva på sista inlämningsuppgiften på Rehabilitering & Habiliterings-kursen. Det går segt. Det går sakta. Men det går. I huvudet har en plan att jag ska vara helt klar i skolan tills jag börjar jobba på tisdag igen. Det innebär att inlämningsuppgiften ska in idag och att jag tar helgen till att läsa till provet och skriver det på måndag. Det är "bara" EN liten ynka glugg som ska fyllas i på betyget nu, sedan är jag färdig USKA!   


  


Det skulle kännas enormt skönt att bara kunna fokusera på jobbet fr o m tisdag och det nya som är där. Jag måste lära mig ett helt nytt datasystem för att kunna börja jobba på mitt gamla jobb igen. Min chef har sagt åt mig att det inte är någon idé att jag ens tänker på hur det var förut, innan jag började studera, för det finns inget av det kvar.

Rätt skönt egentligen - att börja om på ny kula. Det ska också bli kul att träffa alla arbetskamrater igen - gamla som nya. Mycket har hänt på detta dryga år jag varit tjänstledig för studier och det har anställts många nya som har samma/liknande arbetsuppgifter som jag själv. 


Nu är det säkert många av er som följt mig länge som sitter som frågetecken och undrar VARFÖR jag går tillbaka till mitt gamla jobb, som inte alls har med vården att göra... Dessvärre är det så att min/vår ekonomi inte riktigt pallar med att jag går ner flera tusenlappar i lön/månad. Och det är INTE läge för mig att gå från en 100% fast heltidstjänst till en osäker timanställning med i närmast skrattretande låg lön, inför min föräldraledighet. Jag har därför bestämt mig för att gå tillbaka till mitt gamla jobb, fram tills telefonen med det magiska samtalet ringer. Jag har längtat och väntat SÅ länge nu på att få Vara mammaledig, och det så länge vi bara fixar det ekonomiskt. Självklart kommer jag söka jobb om det dyker upp uska-jobb att söka under hela denna tid. Men just nu är det inte riktigt läge att våga "hoppa". Jag har och har haft en öppen och ärlig diskussion med min chef på jobbet om detta, så därför känner jag att jag även vågar blogga om det. Jag gillar läget och tycker faktiskt att det ska bli kul och komma in i gänget och vardagen igen.. och framför allt; få in pengar på LÖNE-kontot!!   


Visst var jag medveten om att jag skulle bli tvungen att gå ner i lön om jag ska in i vården och arbeta, men det är liksom inte riktigt bra läge för att gå ner i lön nu eftersom föräldrapenningen ju grundar sig på den inkomst man haft innan barnet kommer. Jag hade sett framför mig att vi skulle fått barnbesked under detta år jag pluggade och att jag skulle slutfört mina studier under mammaledigheten och sedan kunnat söka jobb inom vården. Nu blev det inte så, och jag får tänka om och försöka göra det bästa möjliga av situationen. Jag kommer dessutom ha en fot kvar inom Hemtjänsten där jag ju blivit upplärd och jobba extra någon helg och kväll här och där. Det tror och hoppas jag blir bra!   

Av grodis - 18 november 2009 22:20


     

Ända in i det sista velade jag fram och tillbaka om jag skulle ta vaccination mot "svininfluensan" eller ej.Till slut beslöt jag mig för att göra det. Inte så mycket för min egen skull faktiskt, utan främst för de jag möter i vården som har nedsatt immunförsvar. Jag vill inte riskera att smitta någon annan som har sämre förutsättningar än jag själv att klara en eventuell smitta. Ytterligare en tankeställare fick jag när tjejen jag gick lära med idag sa att: "Det är väl klokt att ta den, särskilt i din sits OM nu telefonen skulle ringa och ni ska befinna er i Bolivia inom 2 veckor".


Den repliken avgjorde saken för min del kan jag säga...


Jag fick sprutan vid 10-tiden idag och vid 16.30 när jag kom hem hade jag blossande röda kinder (vilket fortfarande sitter i kl. 22.30) och min högerarm där sprutan gavs gör så ont. Jag kan inte heller lyfta den över huvudet upptäckte jag när jag skulle ta ner en skål från ett köksskåp. Det var/är TVÄRNIT och maken fick hjälpa mig. Jag däckade även på soffan och sov på rygg(!) i 2 timmar. Jag som aldrig kan somna på rygg annars...


Iofs kan det ju också vara för att jag är trött pga upplärningen. Idag har jag gått brevid en ny tjej som jag skrev tidigare och det har varit mycket bilåkande, men det gillar jag så det är ingen som helst nackdel. Får jag sedan köra bilen själv så blir det ännu roligare! *s* Flört

Det är så mycket nya intryck. Så mycket att lära sig och hålla reda på. Det är en helt ny värld för mig och nu är det plötsligt människor det handlar om och inte tekniska apparater som datorer. Det känns som om man har en helt annan "press" på sig då. Att det ska bli rätt. Att det måste bli rätt. Det får inte bli fel för det kan bli ödesdigert. Idag var jag också med på första mötet för timvikarier och det är ett gäng härligt glada och positiva tjejer och killar. Roligt, för det smittar helt klart av sig! Skrattande


Imorgon ska jag jobba kväll mellan 15-21 och det innebär nya rundor och rutiner. Fredag är det likadant och innan dess ska jag hinna med att åka och möta en distriktssköterska för att få delegering och sedan är det möte med nya chefen innan jag går på kvällspasset. Denna vecka går rasande fort och jag märker hur jag "glömmer" bort studierna. Jag har ju en kurs kvar som jag ska fixa och ligger efter. Dessutom är det ett par saker kvar som jag måste lämna in till förra kursen och det senast fredag. Puh...  


Bäst att ta en tidig kväll så jag orkar plugga imorgon innan jobb... nattinatt!

Av grodis - 15 november 2009 22:37
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av grodis - 25 september 2009 20:40

Imorse var det dags att gå upp tidigt. Riktigt tidigt för min del som senaste året inte haft så många tidiga mornar... De dagar jag haft skola har jag kunnat sova till klockan åtta iaf, för jag har då inte börjat förrän 9.30 Nu på praktiken börjar jag 7.30 och ska då vara ombytt och klar. Jag var ombytt och klar 7.20 och hann med ett litet snack med min vän A som ju jobbar som ssk på samma mottagning som jag har praktik på.


Sedan började dagen och idag har det gått ett i ett så jag har inte ordningen klar för mig. Säkert minns jag inte allt vi gjorde heller... Men det har varit superintressant och så roligt. Detta är så givande och ger mig så otroligt mycket! Ett par operationer där s k lipomer togs bort (fettkudde) från patienters huvud respektive bål. Igår var det ytterligare två såna operationer, men då satt de på ryggen. Ett väldigt vanligt och ofarligt problem. Jag tror faktiskt jag har ett sådant själv strax under örsnibben... Tungan ute

Jag har även fått vara med en läkare när denne undersökte en patient för ljumskbråck och sedan navelbråck. Sedan har jag fått rengöra och lägga nytt förband på ett fult och kladdigt (infekterat) bensår, vilket luktade blä. Konstigt nog känns det inte äckligt utan jag är så fokuserad på det jag gör och tänker mer på hur jag vill hjälpa patienten än på vad det är jag ser. Allt detta hanns med fram till 13 och då jobbade vi ändå över en halvtimme!


Det känns så rätt detta. Mitt val att helt välja inriktning i mitt arbetsliv känns så bra och så självklart. Jag känner mig hemma på sjukhuset och i dess korridorer. Jag känner mig nyfiken. Jag känner att det är där jag vill vara i framtiden.


En riktigt skön känsla och jag hoppas verkligen att jag kommer få chansen att utvecklas inom lasarettets väggar!

Av grodis - 24 september 2009 23:14

Det verkar onekligen bli en hel del jag får se, uppleva och lära mig under mina fyra veckors praktik på Kirurgmottagningen så jag tänkte därför försöka skriva lite efter varje praktikdag för att minnas... 


Jag fick ju sovmorgon imorse då det var möte för min handledare och hennes kollegor på morgonen som hon ansåg att jag inte behövde sitta med på. Jag gick upp vid 8-tiden och gjorde mig i ordning. Kokade kaffe som jag hade med mig i min termosmugg och drack ur på väg in till stan och lasarettet. Det tar ca 25 minuter att åka dit hemifrån oss så det ärbra att göra två flugor på smällen tänkte jag... 


Väl framme vid lasarettet parkerade jag på baksidan och gick sedan igenom hela huset för att komma till andra sidan och huvudingången för att köpa ett månadskort till parkeringen. Glatt överraskad att det för mig som "tillfälligt anställd" bara kostade 60 kronor! En rask promenad tillbaka till bilen för att lägga kortet i rutan på bilen och sedan tillbaka till lasarettet och mottagningen för att byta om. Jag visste ju att det skulle vara en bit att gå framoch tillbaka och gjordevalet att ta en rask längre promenad men inte riktigt SÅ långt trodde jag och blev svettig då jag var tvungen att gå på lite för att vara ombytt och klar i tid.


Idag har jag haft minst lika fullt upp som igår! Tiden flyger verkligen fram och det är så roligt. Intressant och så mycket spännande saker. En undersköterska har verkligen MÅNGA bollar i luften på en kirurgmottagning. Säkert på alla avdelningar, men nu pratar jag om det jag (börjar) känna till...

Vi började med journal- och remisshantering och var i arkivet för att leta på journaler samt sortera in färdiga journaler på rätt datum. Därefter visade min handledare mig lite i datorn på olika program de använder. Vid 11-tiden hade min handledare omläggning av brännsår inbokat. Denna gång var det en yngre patient och jag led med stackarn som råkat spilla ut en mugg varm vätska i knäet. Det var ingen vacker syn, men det verkar tack och lov läka fint och utan infektion så här långt. *peppar peppar* Nästa vecka är det återbesök igen för ny omläggning och då ska JAG får göra det! Tungan ute


Efter lunch fick jag vara med en annan undersköterska då min handledare behövdes på administrationssidan. Jag fick vara med om två mindre operationer. Lära mig hur man "dukar sterilt". Titta när läkarna skar och sydde ihop. Ser så enkelt ut, men kräver mycket träning. Jag kanske ska bli läkare så jag också får skära och sy lite? Jag menar, jag gillar ju att sy och brodera... Flört


Dagen gick i ett rasande tempo och när vi väl fick rast vid 15.45 var det dags att gå hem! Nu är klockan allt för mycket och jag börjar 07.30 så jag borde varit i säng för längesen. Knas!


Bye for now!

Av grodis - 23 september 2009 23:00

Första dagen av min 4 veckors praktik på Kirurgmottagningen är avklarad! Och det var sååå roligt! Jag har inte suttit ner så många minuter mellan 8-16.15 idag kan jag lova. 


Pga lång kö och dessutom lite knas i bokningen så fick jag mellan 8-11 vara med om hela 5 coloskopier + 2 gastroskopier! Vid 11-tiden var det dags för min handledare att lägga om ett fult sår, så då fick jag vara med om det också. Första gången (men säkerligen inte den sista) jag såg ett riktigt fult sår som dessutom luktade illa på nära håll...


Efter lunch fick jag lära mig "disken" och börjar få riktigt bra grepp om det och sterilt/osterilt. Allt detta på dag 1! 


Det är MYCKET och ta in och man blir trött i både kropp och knopp av alla intryck. Imorgon fick jag lite sovmorgon för att de har avdelningsmöte till 9.30 najs! 


~ Om mig ~

17 juni 2010 kl 10.00:
EN SON!! ♥

Fråga mig

2 besvarade frågor

~ Kalender ~

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013
>>>

~ Gästbok ~

~ Kategorier ~

~ Arkiv ~

~ Sök ~

~ RSS ~

Följ bloggen

Följ Såsom i Himmelen & på Jorden  med Blogkeen
Följ Såsom i Himmelen & på Jorden  med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se