Såsom i Himmelen & på Jorden

Inlägg publicerade under kategorin Känsligt

Av grodis - 28 augusti 2011 22:13

Hej alla!


VAD skriver man i en blogg som man inte skrivit i på över 1 år?

Som man haft dåligt samvete över att man inte uppdaterat sen den dagen (dagarna efter) vi fick vårt efterlängtade barnbesked förra sommaren.


HUR formulerar man sig?
Hur ber man om ursäkt?


Jag vet inte.


Jag gör det iallafall...

FÖRLÅÅÅÅT!!   


Jag lever. VI lever. 

Nu i en lite större familj. Mamma, pappa, barn. Och ett barn till, "bakom molnen", som Hugo säger.


Ja, han heter så. Min son. Vår son.


Jag tänker inte skriva något sammanfattande inlägg om hur detta år varit. I alla fall inte ikväll. Tiden har gått så otroligt fort och så innerligt mycket har hänt, att jag inte kommer förmå mig att skriva ned allt. Eller ens vilja tänka tillbaka på vissa saker...


Det har varit ett omtumlande år. Både underbart, men också jobbigt.

Mest underbart så här i efterhand. Men i början var det jättekämpigt. Ffa för min del... Men det tar vi en annan gång.. Eller så blickar vi framåt!


Imorgon är en stor dag för oss som familj. Föräldraledigheten är över och Hugo ska börja skolas in på dagis! Vet inte vem som är mest nojjig, men jag misstänker att det är jag... Men det ska gå bra. Det måste ju gå...


Nu ska jag inte skriva mer ikväll. Kände bara att jag ville skriva något.

Ännu en gång så ber jag om ursäkt för denna jättelånga tystnad. Men jag har bara inte mäktat med. Inte förmått mig att få ihop en enda rad. Så har det varit, men så ska det inte förbli. Jag kan inte säga att jag kommer blogga i den omfattning som jag gjort förut, men oftare än 1 gång/år iaf... ;)


På bilden ovan ser ni vår Hugo, i våras när han lämnade en bil till sin "lilla Storebror i himlen, bakom molnen"...

Av grodis - 14 juni 2010 11:19

  

Bilden illustrerar precis min känsla...

Hur jag känner... hur jag mår...

Att det känns som om allting snart brister...


I snart 2 månader har vi vetat om att Liten finns. Att vi har ett barn utsett till oss som de håller på att "processa". Grejen är den att Liten och flera andra barn som också ska få komma till Sverige, är under process sedan mycket längre än "bara" 2 månader. Nämligen sen JANUARI - och det är ett HALVÅR!!!


Ett halvår i ett litet barns liv är jättelång tid. Det hinner hända massor. Ett halvår för dessa barn som istället för en kärleksfull och trygg miljö får tillbringa sin tillvaro på ett barnhem... 

Jag börjar nojja över att vårt barn kommer hinna bli äldre än 3 år (som är vår medgivandeålder och som barnet max får vara när man kommer hem till Sverige igen) och att det ska ställa till det när barnbeskedet väl kommer. OM det kommer nu i sommar - mitt i semestertider, vem kan då ordna det?? Jag vet att jag inte ska eller borde oroa mig i förväg. Men hur lätt är det att låta bli...


Ingen önskar mer än jag själv att det fanns en OFF-knapp nånstans på kroppen att trycka på när allt blir för jobbigt och tungt att mäkta med.


Jag orkar inte glädjas över saker och ting längre som jag vet att jag skulle gjort i vanliga fall. All min energi, den lilla som finns, går åt till sommarjobbet som uska på lasarettet. Jag måste välja, sortera bort... Ibland sorterar jag saker jag vet att jag mår bra av. Att umgås och socialisera med vänner. Men jag orkar inte... Den lilla lediga tid jag har måste jag få "bara vara".

Jag hoppas att jag har vänner kvar när denna resa är i mål....


Nu måste jag gör förbereda mig för dagens utmaning. Först HLR-kurs i 4 h med undervisning, praktik och sen prov. Därefter jobba 17-22. Wish me luck... att jag får kompetenskortet som intygar att jag kan utföra HLR på en person om det skulle bli aktuellt.

Av grodis - 6 november 2009 16:22
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  

~ Om mig ~

17 juni 2010 kl 10.00:
EN SON!! ♥

Fråga mig

2 besvarade frågor

~ Kalender ~

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013
>>>

~ Gästbok ~

~ Tidigare år ~

~ Kategorier ~

~ Arkiv ~

~ Sök ~

~ RSS ~


Skapa flashcards