Ute är det mörkt och kallt. Vinden viner runt husknuten och det virvlar små, små snöflingor i luften. Det var samma sak igår, då den första snön kom här hos oss... Det är inget som lägger sig än så länge utan det smälter direkt när det når marken. I mer skyddade lägen kan man se hur små vita snöfläckar byggs upp, men det är allt.

Jag har fullt upp på alla plan känns det som just nu. Nästa vecka är det sista veckan jag går i klass! Därefter ska jag läsa sista kursen på distans och faktiskt börja jobba lite smått igen. Och nej, det är inte på gamla jobbet.. utan nya dörrar har öppnats och jag har fått chansen att prova på att jobba inom Hemtjänsten! Det är en helt ny värld för mig och det ska bli jättespännande. Jag ska gå brevid och prova på 5 dagar först och därefter får vi se hur det blir i fortsättningen. Jag är fortsatt tjänstledig från mitt "gamla jobb" och de vet om detta och stöttar mig i min ev. nya "karriär" som undersköterska och har erbjudit mig förlängd tjänstledighet några månader till, vilket jag är superglad och tacksam för! Jag började då ringa runt lite och höra efter om jobb och fick efter bara några timmar napp och var förra veckan iväg på intervju, vilket alltså ledde till detta.

I skolan är det också full fart nu på sluttampen. Inlämningsuppgifter som ska in i Geriatrik-kursen som jag nu läser. 2 stycken är det i denna kurs och 1 av dem är klar. Nästa tänkte jag klara av imorgon och dessutom har jag och M i klassen gjort grupparbete om "Estetik i vården" under veckan och som ska opponeras på av annan grupp i klassen och sedan ska vi redovisa muntligt nästa onsdag. På torsdag nästa vecka är det slutprov i Geriatrik-kursen och sen är det "bara" sista kursen Rehabilitering/Habilitering kvar innan jag är färdig! Det är inte klokt vad detta år gått fort. Tycker det känns som nyss jag började plugga och nu är jag snart klar undersköterska. Det har varit ett otroligt intensivt år och jag har lärt mig massor! Jag är så säker på att jag gjort rätt och nu är det bara att köra på, full fart framåt så gott det nu går. Att jag får börja inom Hemtjänsten var inget jag hade planerat, men det ska bli jättespännande och säkert väldigt värdefullt att ha med sig i sin "uska-ryggsäck" inför framtiden. Bara det att få jobba inom vården och samla på sig mer kunskap och erfarenhet ser jag som ett stort plus och är tacksam över att få möjlighet att få göra! Sedan ska det bli vansinnigt skönt att få tjäna lite pengar igen! Har jag tur får jag första lönen lagom till jul. :)

Men helt ärligt... jag skulle ju inte bli ledsen om telefonen ringde.. typ imorgon! 

Jag vill väldigt, väldigt gärna att telefonen ringer NU. Jag längtar så enormt mycket efter Liten och tänker på "henom" varje dag. Jag är så säker på att h*n finns. Någonstans i Bolivia finns vårt barn som bara väntar på att myndigheterna ska bli klara och att telefonen ska ringa hos blivande föräldrarna.

Hos oss...

Klockan är kvart över midnatt och det är november. 

1 november 2009...

Ny månad. Nya möjligheter.

Livet är onekligen rätt spännande just nu!

Och ja, det är bara min egen magkänsla som säger det...

Var ju bara tvungen att hämta mobilen och fotografera vår trädgård idag när solen ÄNTLIGEN visar sig!

Trädgården sett från huset/verandan.

Gul baksida!

Ombräken som varit härligt limegrön, men som nu är prickig för att snart bara bli brun...

Hagtornsträdet som blommar härligt vitt om våren. Grönt "parasoll" om sommaren och sedan får dessa röda bär som fåglarna gillar om hösten.

Japanska blodlönnen börjar bilda en rödgul matta tillsammans med vår stoooora hängbjörk.

Dags att kratta tror jag... eller inte... ;)

Härliga höstsol som äntligen visar sig!    

Att jag inte är så aktiv att blogga numera beror INTE på att det inte händer något i mitt/vårt liv - TVÄRTOM! Helt plötsligt händer det MASSOR och nya dörrar öppnas...

Det kommer sannerligen bli en spännande höst & vinter!

Och nej (tyvärr!) har detta inte med adoptionen att göra. Men det är roliga och spännande saker på G (förhoppningsvis) ändå.  Återkommer i frågan när saker och ting börjar klarna lite mer!

26 långa månader har nu passerat sedan våra handlingar sändes iväg med DHL till Bolivia. Då trodde vi att vår väntan skulle ligga mellan 1-1,5 år. Nu har vi passerat det. Med råge...

Idag har jag suttit i skolbänken och startat upp näst sista kursen som är "Geriatrik". Den är på 4 veckor och under dessa veckor är det 2 inlämningsuppgifter, 1 gruppuppgift (som ska opponeras på av klasskamrater, redovisas muntligt och lämnas in skriftligt till läraren) och till sist också ett prov förstås. Puh! 

Det märks att jag inte är van att sitta still. Nu när jag haft praktik i fyra veckor satt man ju inte långa stunder. Det var någon rast här och så lunchen som man fick sitta, resten var stå och gå. Nu ska man sitta mest hela tiden och LYSSNA. Tur jag har min termosmugg med mig med kaffe så jag håller mig vaken... 

När jag kom hem från skolan loggade jag in på mina sidor hos MedLearn för att se om de kanske äntligen lagt ut mitt slutbetyg på Etik och livsfrågor, kursen jag läste och gjorde i somras. Och tänka sig, ÄNTLIGEN hade de lagt ut slutbetyget i den kursen.... MVG!!!

Är så glad, glad, glad... och faktiskt lite stolt.

Det är knappt en vecka kvar, sedan går vi över till vintertid. Det är snart dags att ställa tillbaka klockan en timme och framöver kommer det vara mörkt runt 18-tiden på kvällarna... för att sedan vara mörkt när man går hem från jobbet vid 17...  Hualigen! Jag gillar verkligen inte november månad, som vi är på väg mot med stormsteg. December är annorlunda, för då går vi i adventstider och har julen och nyår att se fram emot.

Jag tror på allvar att detta är vår sista jul utan Liten hos oss. Det är en skön känsla och jag hoppas att min magkänsla är rätt. Sedan förra inlägget för 9 dagar sedan (jag vet, jag är sämst på att blogga numera...) så har både jag och maken haft en positiv känsla i magen. Vi tror att telefonen kommer ringa "snart". För min del tror jag att den kommer ringa i december-januari, och i mina ögon är det snart. Om ett par dagar har vi väntat i 26 månader med våra handlingar i Santa Cruz och min gissning är att vi hamnar runt 28-30 månader i väntan. Detta är såklart bara vilda gissningar och drömscenarier från mig. Men det är skönt att uppleva denna känslan inombords, särskilt när det gått så lång tid som det faktiskt gjort. Jag ringde vår handläggare hos BFA idag och pratade lite. Berättade bl a att jag snart studerat klart och kommer få gå tillbaka till mitt gamla jobb fr o m någon gång i december. Då säger hon spontant: "Det kanske blir så att du bara hinner dit och vända!?" 

Åh, vad jag innerligt hoppas att hon har rätt....

C bekräftade även att domarna och övrig personal i Santa Cruz håller på att "se över" de svenska familjernas handlingar och att det båda gott. Jag tror på både ett och flera barnbesked innan årets slut!

Praktiken är slut. Tyvärr... 

Jag stortrivdes verkligen på lasarettet och hoppas innerligt att jag får en chans att jobba där i framtiden, efter föräldraledigheten. Som läget är nu så kan jag inte/vågar jag inte säga upp mig från en fast heltidstjänst för en timanställning/vikariat. Ekonomin tillåter inte det och kommande föräldrapenning är det som styr... Läget är inte rätt just nu... Visst, dyker det upp en tillsvidareanställning, heltid och inom vården och de vill ha M I G, som vilken dag/månad som helst går på mammaledighet, så tackar jag förstås inte nej!  Söka jobb (om det dyker upp uska-jobb likt dessa) ska jag förstås göra men lågkonjunkturen talar sitt tydliga språk och det är mest korta vikariat/timanställningar som finns.

Jag har fått se och uppleva och testa på så mycket nytt på praktiken och alltid är det så att när man väl blivit lite "varm i kläderna" så är det tyvärr dags att sluta... Tog bl a mitt första venprov i fredags innan jag gick hem och en snäll sjuksyrra på Kirurgmottagningen ställde upp som stickobjekt. Första gången blev det BINGO och jag provade att fylla och byta provrör, 2 stycken. Andra gången på andra armen gick jag på en nit. Tredje gången tillbaka till högerarmen och där stack jag i en annan ven och BINGO igen! Full sprutt och jag bytte rör och fyllde ytterligare två. :D Kändes väldigt bra och nu är min "oskuld" vad gäller blodprovstagning borta. Kapillärprov (stick i fingret) har jag också testat på några gånger och blodtryck känner jag mig riktigt hemma på nu. Jag har även fått ta stygn och agraffer samt lagt om mer eller mindre fula sår. Det är SÅ KUL och framför allt; jag känner att jag fyller en funktion. Att jag hjälper någon. Att det jag gör, gör skillnad.

Idag har jag varit LEDIG och haft en dag där jag uträttat små ärenden inne i stan. Jag har bl a varit och gjort höstfint hos Viktor. Lite enris från enen hemma på tomten och så stannade jag längs vägen och klippte ett par rönnbärskvistar. Hans lilla svarta lykta togs också med och sattes på plats och jag tände höstens första ljus...

Tänk att det är åttonde(!) hösten vi tänder ljus för vår älskade lille Prins...

Imorgon är det dags för skolstart igen. Egentligen börjar skolan på riktigt på onsdag, men imorgon är det studiebesök på Ambulansen och jag följer med en annan grupp som just nu läser sin Sjukvårdskurs. Själv är jag ju klar med den. På onsdag är det dags att sätta sig i skolbänken igen och då börjar min näst sista kurs - Geriatrik. Sedan är det bara Rehabilitering/Habilitering kvar..! Inte klokt vad det gått fort...

Jag har ansökt och tyvärr fått avslag på att läsa ytterligare kurser på distans efter avslutad utbildning. Ville bredda mig och läsa bl a Folkhälsa, Handledning osv... Men fick avslag från VUC - Vuxenutbildningscentrum då de menar att jag redan blivit beviljad full kurs. De verkar inte hörsammat min önskan att bredda min kunskap... Jag har självklart ifrågasatt detta, men de menar att varje plats kostar pengar. Jag förstår inte vilken kostnad det är att ha mig som studerande om min tanke är att jag ska plugga på distans och jobba samtidigt och INTE ansöka om lån/bidrag?!

Dags att lägga sig och ladda batterierna för en ny spännande dag!

TUSEN TACK för alla era goa kommentarer! Blir så glad och varm i hjärtat när jag läser dem. TACK för att ni är med mig/oss på resan, som är lååååång. Tack för att ni peppar, tröstar och hejjar på. NI ÄR BÄST!

Blev just ännu pirrigare i magen när jag kollade upp hur många par vi är som väntar i Santa Cruz, bland de svenska familjerna. Andra länder har jag ingen koll på alls... Insåg då att i just VÅR domstol är vi 3 svenska paren som väntat LÄNGST med våra handlingar!! Dvs sedan mars 2007 samt augusti 2007... Gaaaah!

Tänk OM vi får tillbringa en del av vintern i ett varmt och skönt Bolivia? Tänk OM vi får barnbesked låt säga innan jul? Då kanske vi hinner ner till Liten och får fira vår första jul tillsammans... eller nyår... eller...

Åh, jag kan inte låta bli att drömma och hoppas... Jag är så redo, så redo.

RING NU snälla telefon! 

Vi har en härlig höstdag tillsammans i trädgården idag, jag och Hjärtat. Trädgården ska "nattas" inför hösten och vintern och det är underbart höstväder idag. Strålande sol mot klarblå himmel och inte en vindpust! Energitankning på hög nivå och det behövs sannerligen inför kommande vecka, som (tyvärr) är min sista praktikvecka. Måndag och onsdag ska jag vara på Bröstmottaningen och få vara med och se både mammografier och biopsier och annat som kan förekomma. Jag ser verkligen fram emot det! Tisdag, torsdag, fredag är jag på Kirurgmottagningen och jag vill verkligen inte därifrån. Dessvärre är det mörkt på jobbfronten inom vården (läs sjukhus) just nu så jag har tyvärr inte mycket hopp om att kunna få en anställning där innan Litens ankomst. Får helt enkelt gilla läget och söka mig vidare efter föräldraledigheten! :)

Hoppas ni alla har en minst lika skön och avkopplande helg!

TACK snälla för all medkänsla och ert stöd. Ni är så rara!

KRAM!