Första dagen av min 4 veckors praktik på Kirurgmottagningen är avklarad! Och det var sååå roligt! Jag har inte suttit ner så många minuter mellan 8-16.15 idag kan jag lova. 

Pga lång kö och dessutom lite knas i bokningen så fick jag mellan 8-11 vara med om hela 5 coloskopier + 2 gastroskopier! Vid 11-tiden var det dags för min handledare att lägga om ett fult sår, så då fick jag vara med om det också. Första gången (men säkerligen inte den sista) jag såg ett riktigt fult sår som dessutom luktade illa på nära håll...

Efter lunch fick jag lära mig "disken" och börjar få riktigt bra grepp om det och sterilt/osterilt. Allt detta på dag 1! 

Det är MYCKET och ta in och man blir trött i både kropp och knopp av alla intryck. Imorgon fick jag lite sovmorgon för att de har avdelningsmöte till 9.30 najs! 

Iiiiih, nu är jag alldeles nipprig och nervös här ju...
Är ju klar undersköterska v. 50 och egentligen var det praktik inplanerad på Ortopedmottagningen för mig v. 43-46. Idag får jag mail om att jag ska ringa min lärare om jag kan starta min praktik redan IMORGON!? 

Det kan jag ju! Eftersom jag inte har så mycket mer än make och katt att ta hänsyn till så passar det mig ju utmärkt eftersom jag avslutar Sjukvårdskursen just idag med sista inlämningsuppgiften. Så imorgon kl. 08.00 ska jag befinna mig på KIRURG-mottagningen istället. Ska bli så jättekul och spännande!! 

Och jag blev såååå nervös... Gaaaah! 
Det roliga är att min äldsta barndomsvän och mamma till mina två fina guddöttrar jobbar som sjuksköterska på just den mottagningen också! Men min handledare är en annan uska som verkar jättetrevlig utifrån det samtal vi hade i telefonen nyss. 

Idag är det återigen den 21:a i månaden. 

Det betyder att vår väntan skrivs upp ytterligare en månad.

25 månader...

Jag blir så less. Frustrerad över att organisationen i somras gick ut med informationen till oss väntande i Bolivia med att det är barnbesked på g. Hela 3 stycken hette det. Ett barnbesked av dessa har kommit, men till domstol 2 och vi väntar i domstol 1. Nu är det snart oktober och de andra två barnbeskeden lyser med sin frånvaro.

Då undrar jag; Är det bättre att "veta" att det är på G? Är det bättre att få den informationen och bygga upp förväntningar och förhoppningar hos oss väntande på att kanske äntligen få komma fram ETT steg i kön? När det lik förbannat inte kommer något besked och dagarna och veckorna blir till månader. För det TÄR att hoppas.

Det TÄR att varje dag konstatera att "Inte idag heller...".

Jag tänker inte skriva mycket om denna dag idag.

Mer än att den varit !

Rakt igenom...

Kan man stryka en dag ur almanackan och knöla ihop pappret och slänga långt åt fanders skulle jag göra det med denna dag.

Provet i morse gick fullständigt åt h-ete och jag är så besviken på mig själv.  

Min bil hämtades utfrån verkstan 5 minuter innan stängning och de sa att de nu åtgärdat felet. 3.500:- kostade kalaset på verkstan. Lägg därefter till de pengar som innan dess lagts ut för att försöka hitta fel och byta ut diverse saker som oljefilter, tändstift, motorolja etc. Pengar som egentligen inte finns utan som vi har lagt undan till vår stora resa... 

Kommer halvvägs hem innan samma fel uppstår igen, dvs bilen hoppar fram som en groda. ´

Tack och lov har jag en snäll lillebror som sen en vecka tillbaka villigt lånar ut en av sina bilar till mig. Det är lite drygt att vara utan när man som vi bor på vischan där bussen aldrig går när man behöver och nu varit utan i 1 månad...

Dags att gå och lägga sig och hoppas att morgondagen bjuder på roligare händelser.

Vi är t ex bjudna på 40-årsfest hos våra kära vänner SoS och det ser jag mycket fram emot!

Sista dagen innan sista provet i Sjukvård imorgon. Jag pluggar på och det får gå som det går. Hittills har det ju gått bra så jag får väl försöka lära mig att TRO på mig själv. Att jag faktiskt kan...

Solen skiner idag och det innebär att jag nog kommer sitta ute på verandan en stor del av dagen och läsa. Dels för att få lite sol på näsan men främst för att få inandas frisk luft! Inne är det VARMT sedan vi kopplade på elementen för några dagar sen. Jag har skruvat ner dem nu så förhoppningsvis sjunker temperaturen och vi slipper ha 24 grader inne. Jag försmäktar! Inte konstigt att jag sovit dåligt i natt och vaknat av att jag hade vallningar...  

Vi brukar försöka ha en inomhustemperatur runt 19-20 grader så vi kan elda i braskaminen istället. Det är ju höst nu och läge för lite eldning på kvällarna. MYS!!

Drömmen just nu:

Jag hinner bli färdig undersköterska. Vecka 50 är jag klar! Telefonen ringer snart därefter och meddelar att vi fått en Liten och vi får 1,5 vecka efter det sätta oss på planet för att åka till Bolivia för att hämta hem vår son/dotter. Viktors lillebroster. Vi får fira både jul och nyår i Bolivia och med Liten! I februari är det dags att åka hem till Svedala igen och landa på hemmaplan och börja växa samman som en liten familj... 

Fast, när jag tänker efter så får telefonen GÄRNA ringa typ NU också!

Tack Teres som fick mig att le stort så här efter en tuff pluggdag! :)

Idag i skolan fick vi tillbaka första provet av två prov som vi ska göra i kursen Sjukvård. Detta prov gjorde vi för 2 veckor sen och jag har inte haft några som helst förhoppningar om att betyget skulle bli mer än G + för det kändes INTE bra när jag lämnade in det.

Döm om min förvåning när betyget blev ....

MVG!!

Jag är SÅ, SÅ, SÅ, SÅ GLAAAAAAAAAAAAD!!!

Som på beställning kom min studiemotivation tillbaka och det tackar jag ödmjukast för. Det har varit en TUNG period efter studieledigheten i juli och jag har haft jättetufft att motivera mig till att plugga. Nu ska jag satsa järnet på de 12 veckor som är kvar. Det är ju INGENTING..! 3 månader går ju FORT!

I alla fall i studievärlden...

Mest troligt så kommer jag hinna bli färdig undersköterska innan vi får samtalet med stort S och det är ju bra på sitt sätt, även om jag innerst inne förstås drömmer och hoppas mer än någonsin om att telefonen ska ringa.

Jag börjar bli mer och mer taggad att söka mig vidare. Att inte stanna på uska utan söka in till högskolan och läsa till sjuksyrra. Med mina betyg (än så länge endast MVG förutom ett VG) så boooorde det inte vara några problem att komma in? Men så var det en sak som fattas - Matte B. Denna jäkla matte!  Jag är USEL på matte och har inte räknat ett tal sen jag gick i ettan på gymnasiet... vilket är snart 20 år sen. Jag måste ändå ringa VUC (VuxenUtbildningsCentrum) imorgon och kolla upp detta känner jag. Lika bra att smida medans järnet är varmt...

Eller..?