Så var oktober månad här. Jösses vad det går!?!

Jag hänger inte med för fem öre och fortsätter det så här så har vi ju snart lillebror/syster här! Gaaaah.... En svindlande tanke... men helt, helt underbar!

Läste just att Bolivias första syskonpar (som ju var tvillingar dessutom!) var 2 tjejer på ca 1 år! Gud så myyyysigt... Som jag längtar..!

Ikväll blir det pyssel igen. Denna gång ska jag försöka mig på att göra en dörrkrans av kärleksört och enris tänkte jag. Såg att det såldes på marknaden och fick en idé att göra en själv, för 140 kronor tyckte jag var lite dyrt att betala för en färdig. Sen kommer min säkert inte alls bli lika fin, men det kan ju bli lite charmigt... ;-P Måste bara kila iväg på lunchen och köpa en stomme på Panduro (och blunda för Scrap-avdelningen) och grön ståltråd att linda med. Klippte av massor av kärleksört från sommarstugan nämligen så jag har en helt ICA-kasse full. Tanken är att även Viktor ska få fint på sin grav med kärleksört. Lillkillen min... *saknar så enormt....*

Ibland är det jobbigt. Det blir så tudelat att vänta barn igen. Det är säkert precis på samma sätt när man väntar syskon på biologisk väg. Man gläds så i väntan på lill* syskonet, men sörjer samtidigt det barn man förlorat. Det blir så tudelade känslor... Halva jag är så sorgsen och saknar vår Viktor så obeskrivligt, samtidigt som andra halvan gläds och längtar så efter Viktors syskon! Ibland är det jobbigt att handskas med dessa känslosvall... Dock vet jag att Viktor inte skulle velat annat. Klart han skulle velat ha ett syskon, oavsett...

Lite djupa tankar så här i början av oktober... Härliga höstmånad med underbara färger på träden!

Ha en fin måndag allihop!