Direktlänk till inlägg 28 juni 2006
Efter en del "påtryckningar" på att jag ska skaffa mig en blogg - så har jag äntligen kommit till skott och gjort det! *blinkar till mie & Carina29* ;-) Detta verkar vara ett enkelt sätt att skriva och forma sin egen blogg, vilket passar mig perfekt!Här kommer jag skriva om vår långa och krokiga väg mot syskon till vår älskade och innerligt saknade ängel Viktor, som föddes och dog i maj 2002.Vi är klara med IVF-processen, vilket är jätteskönt! Äntligen hormonfri och fri att "bara vara"... vilket också är svårt. HUR gör man?? Jag vet inte... Jag är dålig på att bara vänta och inte kunna påverka. Vill att det händer NÅGONTING och inte bara stå och stampa på samma ställe!Just nu väntar vi på kommande Hemutredning och jag hoppas det ska ske med början i november/december i år! Vi ställde oss i kö den 13 mars i år och bara 2 veckor efter det så fick vi världens chans, ett ÅTERBUD till att gå Föräldrautbildningen! Klart vi tog den! 2 intensiva helger tillsammans med 4 andra par. Mycket tårar och skratt och väldans trevligt att möta andra i samma sits! Dessvärre verkar vi inte ha samma flyt med Hemutredningen. Det är här i Västerås (i bästa fall..) 8-9 månaders väntan på att komma igång med utredningen.. *suck*Jag ringde Familjerätten i förra veckan för att för första gången fråga hur vi ligger till i kön, och fick då till svar att vi står som par nr 13(!) Om det är ett bra tal eller olyckstal får väl visa sig framöver... ;-)
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...