Höll löftet till mig själv och gav mig ut på min "extra-stora-runda" för första gången ikväll. Alltså 1,5 varv istället för 1 stort. Sammanlagt blev det alltså 5,2 km och det på prick 50 minuter. Rätt bra väl..?

Jag är jättenöjd iallafall och det är sååå skönt när man väl tagit sig ut och gjort något, för sig själv! Det är ju för MIN skull som jag går ner i vikt och INGEN annans. Det är viktigt att komma ihåg det. Och ta fram det när motivationen tryter. Det är ju JAG som vill må bra (bättre). Det är JAG som vill bli starkare och piggare. Det är JAG som vill kunna ligga på golvet och leka med vårt barn utan att pusta och frusta när jag ska ta mig upp igen. Det är för MIN skull jag gör det, men också för att vårt kommande barn ska ha en mamma och pappa som följer honom/henne i många år framöver. Det jag KAN påverka VILL jag påverka, åt rätt håll.

Jag mår så bra just nu. Medvind!

Försöker verkligen njuta av det också och skjuta bort alla tankar som "Jahapp, och snart kommer nästa motgång som gör att medvinden är som bortblåst".

Typiskt mig. Men samtidigt är jag van vid att inte få ha medvind och må bra så länge i sträck....

Träningsbyxorna som jag köpte var tyvärr inte 100% bra. Jag tycker jag ser fånig ut med 3/4 byxor med mina taxben... Hittade dock ett par gamla träningsbyxor i garderoben som satt bra och som jag glömt bort, så de fick de bli på istället. Träningsbyxorna ska jag lämna tillbaka, men byta mot en BRA och STADIG sport-bh istället! Jag provade nämligen att springa korta stunder ikväll, men AJ vad tuttarna gjorde ont! :-( Nog för att jag inte har världens minsta byst och jag hade sport-bh, men nu i ägglossningstider skulle jag behöva 2-3 bh:ar så de inte gör så här ont. Fy för att vara kvinna ibland.... :-/

TACK ännu en gång för alla gratulationer till mitt medlemsskap i 70-klubben! GOA NI!

Nu när jag nått mitt andra delmål; att komma med i 70-klubben (om någon skulle missat det... hehe... ;-)) så beslutade jag mig för att ge mig själv en belöning.

 Belöningen blev ett par nya träningsbyxor från Röhnisch! De gamla jag har är visserligen OK, men börjar bli alldeles för pösiga och stora. För mycket tyg liksom... Ett par nya brallisar alltså, dessutom i caprimodell nu till sommaren. Stl. M  från Team Sportia känns heeeelt OK! ;-D Dock är jag ingen medium egentligen, utan det var mycket stretch i dessa.

 Snart dags för näst sista mätningen och vägningen hos Prenet med viktminskningsgruppen. Jag hoppas att vågen visar minskning även där, även om jag inser att jag inte kommer vara med i 70-klubben hos dem, då jag ju både är nyäten, kläder på + kvällstid. Men ändå, ska bli intressant att se VAD jag gått ner i; vätska, muskler eller fett!

Tusen, tusen TACK för att ni gläds med mig och är med mig på denna resa! Om ni bara visste vad det gör mig varm i hjärteroten av att läsa alla era snälla kommentarer! Ni  har stor del i min vilja och kämparglöd ska ni veta.

KRAM på er!

Whoooohaaaaaaaaaaaaaa.....!!!!

Jag är där. Jag är med i den för mig så hett efterlängtade 70-klubben!! ÄNTLIGEN!!!!

Nu blir det ett inlägg med överdos av utropstecken... *varning* ;-)

Imorse när jag gick upp ur sängen (alldeles för sent, då sängen var alldeles för skön..) så gjorde jag som vanligt. Morgontoalett och sen undan med badrumsmattan och fram med vågen. Imorse hände DET. Det blev en 7:a i början. Och en 7:a på slutet!

79,7 kg stannade den på. Jag är verkligen där. Jag ÄR med i 70-klubben.

Som jag längtat.

Som jag kämpat.

Som jag väntat.

Jag är så glad. Så stolt. Så jävla lycklig!!!!

Det var inte mindre än 5(!) år sen jag var med här sist, och det var när Viktor kom till världen i maj 2002, då vägde jag 77 kg. Sen dess har jag bara gått upp i vikt. Ja, jag är konstig som går upp EFTER en graviditet, jag vet....

Nu är jag här. Och nu ska jag fortsätta min resa neråt. Så småningom ner till 60-klubben, men just nu gläds jag åt att jag har en fin 7:a i början av min vikt. Nästa mål är 77 kg, sedan 75 kg och efter det 60-klubben.

Whohooooooooooooooo!!!

Nu har vi även klarat av punkten där en Notarius publicus ska se oss skriva under ett speciellt papper och sen själv skriva under och sätta ett par finfina stämplar! Enkelt och en av de smidigare punkterna på göra-listan måste jag säga. ;-)

En jättefin dag och underbart skönt väder ute så nu ska jag skynda mig hem och byta om och ut och gå min nya längre runda à la 5,2 km istället för 3,2!

Ha en underbar kväll allihop och TUSEN TACK för ert stöd och pepp i min jakt på den där envisa 7:an!! ;-) KRAM på er!

Nu är jag säkert jättelarvig och patetisk.

Men jag är sur. Jättesur.

Så retfullt nära, men ändå så långt bort.

80.0, 80.1, 80.0, 80.0, 80.0, 80.0, 80.0 kg....

Jag skämtar inte - men under 5 minuter(!) imorse gick jag på och av vågen hemma efter att ha avklarat morgontoaletten, men icke sa nicke. Benhårt står den där hånfulla 8:an i början av vikten fortfarande.

:-(

Bestämt mig nu. Fr o m idag utökar jag mina promenader från "Stora rundan" på 3.2 km till "Stora rundan + lilla rundan" = 5,2 km. Imorgon tänker jag dessutom diskutera att köra "Prenet Go" i 5 dagar igen (precis som de första 5 dagarna, då man enbart kör pulver 5 ggr/dag) för att ha en chans att nå mitt personliga mål på -10 kg under dessa 12 veckor. Det känns verkligen som om jag behöver det, jättemycket, för att hålla i även i fortsättningen.

När man som jag kämpat i 3 månader snart för att nå ett visst mål man satt upp, så känns det för jävligt om man ska stupa på mållinjen med några futtiga hekton....

Giv mig styrka att fixa detta!!

*mantrar: Det är värt det. Det är värt det. Det ÄR värt det!"

(se presentationsbilden..) och den berörde mig så otroligt djupt.

Ända in i hjärteroten....

...så  - nytt utseende på bloggen, igen....

När vi kom hem ikväll bytte jag om direkt, in med iPoden i öronen och ut och gå, fort som sjutton! Tror ni inte då att jag självklart ska möta på grannarna, som ville höra hur det går för oss med adoptionen och som jag inte pratat med på typ hela vintern & våren. Suck... Visst, jättetrevligt att möta dem, men just precis ikväll hade jag satt timern på mobilen för att uppskatta hur fort jag går mina 3,3 km egentligen. Typiskt.

Kom dock fram till att jag går på 30-31 minuter, visst är väl det OK för en 1,60 meter lång (kort) tjej med taxben? ;-P

Nu nyduschad och nöjd.

Snälla, snälla våg.... kan du inte visa en 7:a imorgon?!

*ber snällt*

Förresten! Ropade just in en par såna där fula men enligt uppgift skööööna crocs på Tradera ikväll. (se bild)

330:- inkl. frakt. Sproilans nya och äkta i stl 34/35 (ja, jag har små fötter...) Hoppas de passar nu bara! Blir perfekta tofflor att hoppa i och ur här hemma nu i vår/sommar. :-)

Upp, ner, upp, ner, upp, ner och upp....

Fan (rent ut sagt) att det ska vara så jädra seeeeegt att komma med i 70-klubben! *suckar högt* Imorse visade vågde 80.3 kg och alltså har jag gått upp lite igen... Jag blir tokig!! Nu har jag stått på en platå i snart 1 månad och det börjar kännas riktigt, riktigt hopplöst. :´-( Nu vet jag dock varför vågen visar plus, jag har ägglossning... då samlar jag vätska och känner mig allmänt svullen i hela kroppen. Mitt mål på -10 kg börjar kännas hopplöst under dessa 12 veckor med Prenet. Snart har 10 veckor passerat och nu är det snart bara 2 veckor kvar med viktminskningsgruppen innan jag får fortsätta på egen hand och istället gå på mätning ca 1 gång/månad.

Nu på onsdag är det näst sista mätningen och vägningen också... känns inte ett dugg roligt just nu... :-/

Något som är roligt däremot är att jag fixat tid hos Notarius Publicus imorgon kl. 16.00 sen är den punkten också klar att bocka av! Vi ska bara skriva under ett papper inför honom och sen ska han skriva under med sin signatur + stämpel och sen är den biten också klar! 200:- för det. Inga problem att göra av med pengar längre! (som om det någonsin varit det..?)

Jag har dessutom tillbringat nästan 1 h på lunchen hos Bokia och fixat fotofickor att sätta våra fotografier i. Kunde inte låta bli att köpa lite dimgröna papper och sidenband och lite scrap-booking material à la hjärtan också.. Vill ju göra lite fint ... :-)

Var dessutom upp till familjerätten med sista pappret till vår socialsekreterare som hon ska fylla i, sen är hon också klar! *bockelibocka-av*

Hoppas intygen från Rikspolisstyrelsen + psykologen droppar ner i brevlådan under denna vecka. Och intygen från våra resp. lönekontor. Sen är det bara finslipning på vår personliga ansökan, fotografier & telefonlistan kvar innan vi skickar iväg allting till vår översättare! *iiiiiiih!!*