Igår var det så dags att börja lära sig om Scrapbookingens värld.

Kl. 18.30 började kursen och vi var 5 förväntansfulla tjejer som skulle få lära oss mer om Scrapbooking. MOE, min vän och som ju även är kursledare för detta, berättade lite om Scrappens historia och delade sedan ut ett "Startpaket" till oss alla. Samma sorts innehåll, det enda som skilde var färgerna på "Bradsen" och Knapparna. Jag fick grönt, och det gillades! :-)

Vi fick olika färger på papperna som själva layouten skulle göras, och igår gjorde jag ett första förslag med vårt porträttfoto till adoptionen och lekte lite. Tiden rusade dock iväg (den går ju som bekant fort när man har roligt!) så jag hann inte klart. Dock har jag en förhoppning om att kunna göra klart den hemma tills nästa tillfälle! Ett besök på Panduro måste också hinnas med för att utöka Scrapförrådet lite. Det känns jättekul att få en inblick i hur detta med Scrap fungerar och jag förstår dem som säger att det är lätt att fastna! När min första LO är klar så lovar jag att fota och lägga ut den här.

MOE var en jättebra och duktig lärare och jag hoppas och tror vi kommer kunna få till lite mysiga scrapkvällar hemma "vår ö" i höst... ;-)

Nu är det dags att dyka ner i jobbhögen, för den är stoooooor....

*suckar lite*

Ha en fin dag alla!

Nu när hösten är här är det mums med Varma koppen!

Jag dricker det gärna till lunch, tillsammans med en knäckemacka med lite olika tillbehör på. Idag föll valet på Sparrissoppan och till det 2 st tunna knäckebröd med mjukost på. En lagom lunch idag för jag ska nämligen ut och äta på Spicy Hot med MOE efter jobbet, innan Scrap-kursen ikväll! Mums!

Idag är det 5 veckor sedan våra handlingar lämnade Sverige för Bolivia.

5 VECKOR!? Hallåååååååå... vem har skruvat på tiden så den plötsligt går mycket fortare?! Fortsätter det på detta vis har vi ju Liten hos oss imorgon. Typ... ;-)

Jätteskönt att tiden går fort (än så länge..) men det börjar brinna i min och makes rumpa. Jag tror vi båda plötsligt insett att det snart, väldigt snart, är slut på våra kvällar då vi kommer hem från jobbet, äter en bit mat och sen slappar i soffan. Vi måste och ska komma till skott med våra förberedelser inför Litens ankomst.

Igår var vi till IKEA, just för att kolla förvaringsmöjligheter som jag ju skrev om. Det finns lite olika sätt och vi tog med broschyrer hem så nu ska här skissas och mätas! Vi storhandlade också, för 151 kronor. ;-)

De sedvanliga värmeljusen i 100-pack (kan man åka till IKEA utan att komma hem med det..?), ett överkast som ska bli ett "draperi" till en hylla på verandan med allehanda trädgårdssaker i, en matlåda, 2 nya toaborstar.  Wow... vilken shopping...

Ikväll börjar så äntligen kursen i Scrapbooking och det ska bli jättekul!

Jag har med mig många fotografier som jag kan leka med och så en linjal, blyertspenna, sudd, sax och skalpell. Känns som ett nybörjarset för skolan, haha!

När maken föreslår att vi ska åka till IKEA(!) är det bara att passa på. ;-)

Så ikväll blir det ett besök hos dem, för att titta på och planera för kommande renovering och förvaringsbiten på vår övervåning.

Idag bor vi med snedtak och kattvind på övervåningen, vilket inte är det mest bekväma och praktiska man kan ha när det gäller t ex klädförvaring. Så nu gäller det att tänka till och komma på en praktiskt och smart lösning så man inte behöver vika sig dubbel när man ska hämta kläder att ha på sig bl a. Snedtaket är det ju som det är med, så det får vi leva med. ;-)

Ha en fin kväll!

Hurra, bilen gick igenom besiktningen!

"Gamla Bettan" fick t o m beröm för att vara en fin liten bil i bra skick,

trots sin ålder! ;-D

Idag vid lunch är det dags för besiktning av "gamla Bettan", min röda lilla Nissan Micra från 1993. Det är en pärla, men man vet ju aldrig vad de hittar... Pappsen har hjälpt mig att byta olja + oljefilter i helgen (Tack goa du!) så nu är det bara att hålla tummsen för att den går igenom. Vore såå skönt!

Måndag morgon och jag är tröööööött...

Det är lite gråmulet och kulet idag så det spelar säkert in, men också att helgen varit lite hektisk. Veckorna flyger dock iväg och jag kan inte fatta att september snart är över?!

Livet känns annorlunda på något vis. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men känslan inombords... Jag känner mig så förväntansfull. Så full av hopp inför framtiden. För första gången på mycket, mycket länge... Det gör mig varm. Det gör mig glad. Det gör mig trygg. Jag vågar tro på att vårt liv faktiskt har vänt. Till det positiva. Jag vågar tro på att det faktiskt kommer bli bättre och bättre för varje dag, sakta men säkert. Jag oroar mig inte längre för när bakslaget kommer att komma, och bara det är en stor bedrift. Jag vill och ska njuta av varje dag.

Livet är för dyrt för att slösas bort med mörka tankar och att inte våga ha framtidstro. Jag ska/vill/försöker fr o m nu ta till vara på det jag har och inte bara drömma framåt. Leva i nuet. Här och nu. Men visst, drömma kommer jag fortsätta göra. Utan dagdrömmar blir livet väldigt tråkigt och grått... ;-) Men jag ska inte låta drömmarna ta över min vardag.

I snart 6 år har jag levt i mörker. Mer eller mindre svart/grått. Jag är så innerligt trött på det. Innerligt trött. Inte konstigt att man ÄR trött... Både kroppsligt och själsligt. I snart 6 år har jag haft en oro inombords över att livet är en enda stor oroshärd. Missfallet i december 2001 av Viktors tvilling. Störtblödningarna som tog vid efter det. Fostervattensläckaget som kom senare... Sorgen efter vår älskade son. Det är inte konstigt att jag är TRÖTT.

Nu är jag TRÖTT på att leva i detta gråskimmer. Becksvart ibland.

Det känns som om livet nu börjar skifta från grått ---> vitt.

Förut var det becksvart ---> mörkgrått.

Kanske det är så? Nyanser.... Vartefter tiden går, så läker man. Det sägs ju att "Tiden inte läker alla sår", men jag tror det är fel. Förr eller senare så läker man, sen vet man inte om såret går upp igen, det finns ju alltid en risk för det.

Men jag ORKAR inte oroa mig för det. Längre.

Saknaden och sorgen efter Viktor kommer ALLTID finnas inom mig. Alltid.

Men jag lever MED sorgen idag istället för i den....

Nu ska jag sluta svamla, och ta en kopp kaffe till och sätta mig i ett möte som börjar strax. ;-)

Idag har jag och maken suttit i skolbänken på högskolan här i stan!

Våra vänner som också väntar barn genom adoption, fast från Sydafrika via AC (Adoptionscentrum) anmälde även oss alla till en "Barnavårdskurs" som AC anordnat. Så idag kl. 10-16 har vi alltså lyssnat till olika "föreläsare" som kommit från bl a Barnkliniken, BVC, Försäkringskassan, Psykolog & Logoped. Väldigt intressant och lärorikt och plötsligt ramlade 10-öringen ner ytterligare en bit. Vi SKA verkligen bli föräldrar igen!

Mycket var repris från det vi gick igenom på Föräldrautbildningen i april 2006, men det var ju ett tag sen så det skadade INTE att ta upp det igen. Dessutom hade vi nu chansen att ställa frågor direkt till proffsen som ju jobbar med detta till vardags. Jätteintressant och dagen gick fort.

Tack P för att du tänkte på oss och anmälde oss! :-)

Efter kursen var vi hembjudna till min pappa på middag och fick äta en god porterstek. Min lillebror med sambo och deras vovve "Wilda" var också där. Efter middagen tog vi en promenad, en riktig nostalgiprommis i skogen som ligger framför pappas hus. Där har jag inte varit på många, många år och jösses.. den förut så stooooora stenen är idag bara en liten, liten kulle..!? Vad har hänt? Så lång är jag ju inte direkt (161,5 cm) ;-) Mysig promenad iallafall och det var skönt att få lite frisk luft.

Middagen med adoptionsgänget igår var lika trevlig som alltid och vet ni? Vi fick alla igår fira med champagne för att A och D som vi var hemma hos denna gång har fått en DOTTER!! Lilla S, som väntar på dem nere i Sydkorea. Vi fick se kort på henne och hon är SÅ fin! Många lyckotårar igår och myyyyyyyycket prat om lilla S och även annat såklart. Vi längtar efter att få höra när de får åka och hämta hem S och hoppas och håller tummarna för att det inte ska behöva ta allt för lång tid. Det var det första barnbeskedet till vår föräldragrupp! Jösses... det ÄR ju på riktigt! ;-D

GRATTIS återigen!

Nu hägrar sängen. Jag är jättetrött... vi kom hem 01.00 inatt och strax efter 9 imorse bar det iväg till högskolan och kursen... och så kom vi hem vid 21-tiden ikväll... *zzzZZZZZzzz*

Denna helg har fullkomligt flugit iväg... men vilken helg det varit! :-D

Nattinatt!

Lördag idag. Vackert väder om än lite blåsigt.

Idag väntar lite pyssel utomhus i trädgården. Bl a ska pelargonerna tas om hand inför vintern, men jag vill inte riktigt ta in dem än, men förbereda ska jag göra. När jag kom hem från kursen i tisdags köpte jag nya växter till en urna som är tänkt att vi ska ha utanför ytterdörren så den ska göras iordning.

Sen blir det till att ta ett varv och kika vad som behövs. Löven är ingen idé att börja blåsa ihop än, för det är miljoners, miljoner kvar på träden. Så vackert just nu så man blir tårögd!

Ikväll väntar middag hos A och D, tillsammans med resten av "adoptionsgänget" som vi lärde känna på föräldrautbildningen inför adoptionen i april 2006. Ska bli jättetrevligt att ses och jag hoppas och tror att det kommer bli en väldigt speciell kväll just ikväll, med roliga besked. *håller tummarna för det*

Hur går det med Viktväkteriet då?

BRA! Faktum är att det gör det. Jag trivs med VV och känner att jag har bra kontroll på läget just nu. Inget fusk, men väl 2 glas rött vin igår, men det var inom pointsramen så då blev det ju än mer njutningsfullt. ;-) Vägde mig imorse för att "kolla läget" och vågen var snäll, så det verkar ha försvunnit något halvt kilo till av mig. 70-klubben börjar hägra igen, och det känns toppen!

Ha en mysig höstlördag allesammans!