Nu måste jag skriva av mig.Kokar av ilska just nu. Inombords.Och bloggen är min ventil.Det handlar om min f.d vän igen.Tyvärr jobbar vi på samma jobb.Nu går hon runt och kvittrar likt en liten vårfågel och högt och tydligt berättar att "Vi har separerat! Och jag mår så bra!" osv. osv.Tack och lov hör jag inte allt.Nyss kom hon förbi och sa till mig(?) och en annan kollega:"Tja babes! Nu har jag flyttat iallafall! Så ni vet. Ni får flyttkort sen!"!??!?!Vad tänker hon med?Tror hon i sin lilla hjärna att jag verkligen tänkte svara henne? Ens titta på henne?Hon beter sig som en omogen barnrumpa och steppar omkring och kvittrar här på jobbet. Men JAG mår skit. Jag mår dåligt av att veta vad hon gjort mot sin familj. Och att JAG blev den som blev tvungen att berätta för HENNES man, vad HON gjort i VÅRT HUS med en ANNAN MAN!Var det värt det? Var det värt att offra det jag trodde var vänskap för?Det tänker hon inte på.Hon är väl lyckligast i stan nu med den nya kärleken.Men hon tänker inte på att hon kört över många, många människor (vänner, familj, barn osv) som den värsta ångvält.Fattar hon hur illa hon gjort mig?!Vilken omöjlig sits hon satte mig i!!?? Utnyttjade mig till max!Riktigt, riktigt egotrippat.

 

solna-madde

2 april 2007 09:59

Vet du, jag tror att allt man gör kommer tillbaka till en förr eller senare. Din jobbarkompis har gjort något fullständigt oförlåtligt mot sitt barn. Ibland spricker förhållanden och det kan man inte göra så mycket åt. Däremot kan man visa respekt mot de som blir inblandade och sköta hela separationen snyggt.
MEN! Jag tror att hon är osäker och känner sig rätt skyldig för vad hon gjort. Vad gör man då? Jo, man basunerar ut motsatsen för att ingen ska kunna säga att man är den skyldige till hela soppan.

Upp som en sol och ner som en pannkaka. Snart kommer boomerangen tillbaka och slår henne i bakhuvudet. Då blir det inte lätt för henne, det lovar jag.

Tyvärr så är mina erfarenheter inom området rätt bra så därför vågar jag mig på denna måndagsanalys av en människa jag aldrig träffat.

Och till dig Grodan vill jag säga (återigen): Håll dig så långt borta från inblandning som du kan. Det har du igen tusen gången om.

Stor kram!

 

Elin

2 april 2007 10:04

Ojojoj, jag kan bara tänka mig. Jag skulle också vara förbannad och arg om det hände mig. Du behöver inte stå för något, du har inte gjort något. Men det är så trist när vänner sviker på det sättet.

Finns här, kram :)

http://sedlacek.se

 

Annelie

2 april 2007 10:53

What goes around comes around heter det ju. Och trots att jag inte vill någon illa eller missunna någon något så håller jag med.

Trist bara att du (m.fl) kom i kläm, bara att hoppas att hon inser det så småningom.

http://www.tigerfamiljen.se

 

M

2 april 2007 11:19

Det är nog som solna-madde säger tror jag, att hon pratar högt om det för att "hinna först" med sin version, innan ni hinner komma med kritik och invändningar. Tror att det kommer att komma trist bakefter för henne, och det kan hon ha! Gör som förut och håll dig utanför - hon är inte värd din uppmärksamhet och absolut inte din vänskap.

 

Fairy Dust

2 april 2007 11:29

Usch, jag mår bara illa.
Ha inget att göra med den kvinnan mer säger jag bara-fy bubblan.

Kramar

http://fairydust.bloggagratis.se

 

Monica

2 april 2007 11:44

Hej vännen!
Fy hon låter som en person som inte alls är värd din vänskap, vilken fuling hon är.
Vad bra att du håller dig på din kant och låter henne hållas, men jag håller med dig att det är jobbigt att vistas ihop med en sån person.

Nu ska jag ner på stan på EGEN hand, det behöver jag.
kramis

http://barbamamma.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.

Hur går det med vikten då?   Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...

Herrejösses...   Insåg just att det på söndag ju är exakt 2 år sedan min mobil ringde. Signalen för Astrid Lindgrens "Saltkråkan" ljöd och klockan var exakt 10.00 och jag var yrvaken. Jag hade vaknat tidigare men somnat om då det var en ledig dag...

"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått   Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...

Hej alla!   VAD skriver man i en blogg som man inte skrivit i på över 1 år? Som man haft dåligt samvete över att man inte uppdaterat sen den dagen (dagarna efter) vi fick vårt efterlängtade barnbesked förra sommaren.   HUR formulerar man...