lillasysteryster

4 oktober 2007 07:27

Du måste göra det som känns bäst för dig! Du kan ju alltid lösenordsskydda bloggen och be de som vill läsa maila dig för att få lösenord. På så sätt kan du skriva i fred och ha stenkoll på vilka som läser! Några jag känner brukar ha som "regel" att endast de som är fullt publika och har egen blogg/hemsida får lösen.

Eller så slutar du helt och börjar skriva vanlig dagbok.

Hur som helst så kommer JAG att sakna dig om du försvinner. Men det är ju som sagt inget du kan ta hänsyn till!

Lycka till vännen!

Jessica

4 oktober 2007 08:01

Ville bara skicka en STOR kram!
Jag kan förstå precis hur du menar,jag har gjort så att jag lösenordskyddat en del inlägg på min blogg för att ha koll på vilka som läser,för jag tycker ibland att känlsan av att inte veta vilka alla är som läser är jobbig,särsklit när man skriver om det som är mest privat!

Du gör det du tycker känns bäst,det är det enda rätta beslutet!Sen får vi andra acceptera det helt enkelt,även om jag skulle bli jätte ledsen OM du försvann härifrån så är det ett beslut som jag och alla andra måste respektera och stötta dig för.

Många många kramar!
//Jessica

Åse

4 oktober 2007 08:44

Neeej, inte sluta blogga!! Din blogg är så bra eftersom den innehåller allt i dina känslor.

Jensan (med Love)

4 oktober 2007 09:01

Hej, jag tycker att du ska fortsätta blogga för DIN skull. Sätt lösenord på bloggen så kan inte vem som helst komma åt den. Det är skönt att skriva av sig, så jag hoppas att du fortsätter för din egen skull och inte för att vi ska veta hur det går för dig/er.

Kram Jennie

mia

4 oktober 2007 09:24

Måste bara fråga vad som hänt, eftersom du känner som du gör! Om du får dumma kommentarer så fixa så att ingen kan kommentera dina inlägg. Internet är lurit, för man vet aldrig vem som ser än och vad de tycker och tänker. Själv så har jag slutat att blogga för jag trivdes inte alls med det. Skaffade mig sedan en med lösen men det kändes inte bra det heller. Ett tips är att du skriver dagbok om du vill ha det helt för dig själv eller så pratar du med någon du litar på och som du vet bryr sig om dig och hur du mår :-)
Jag tyckker att du skall lägga ner bloggen för om du mår som du mår så är det ingen ide att fortsätta, det lär inte kännas bättre.
Sedan kan jag säga att jag tycker inte att du skriver allt för personligt heller så det finns inget att ta på så att säga.
Personligen så jag själv inte om att låta alla veta vad jag gör om dagarna för det känns som om jag lämnar ut mig helt.
Hoppas att du kommer fram till ett beslut som passar dig och som gör att du mår bra.
Kram

eva med sara född augusti 2002

4 oktober 2007 10:48

Hej grodan!
Förstår dig helt, jag har läst o följt din väg till ett syskon till Viktor och skulle gärna vilja fortsätta men... . Det tär nog psykiskt att blotta sig så som man gör i en blogg, och alla kommentarer man får är ju inte positiva. Har varit/är själv sugen på att börja blogga, men drar mig för att jag är rädd att det kan bli jobbigt. Speciellt i de perioder där man känner sig nere och får många tråkiga kommentarer, man kan ju undra varför dom läser om dom måste vara så negativa... . Sen är det kanske inte alltid roligt att grannen eller nån man bara ser på stan vet så mycket om en, fast man inte känner personen. Dock vill jag tacka för din blogg och för att jag fått följa dig här, önskar att du hojtar på föräldranätet när ni fått Viktors syskon åtminstone lite på sidan "sommarbarn -02" där vi från augusti 2002 finns.
Många kramar och lycka till från Eva med Sara (eva-med-6 på föräldranätet)

Kryttet

4 oktober 2007 11:32

Jag hoppas innerligt att ingen varit dum mot dig via/för bloggen.
Det viktiga är att du mår bra. Ingenting annat spelar roll.Önskar dig lycka till i att komma fram till det beslut som blir bäst för dig

Kram

Pipeline

4 oktober 2007 11:34

Har också funderat mycket över det här med bloggandet. Jag gillar att det är så lätt att skriva ner lite tankar i bloggen. Samtidigt sker ju allt man skriver om inför "öppen ridå". Man får tänka sig för så att man skyddar nära och kära. Och framförallt sig själv.

Har du funderat på en "stängd" blogg - en sådan som bara du och de du väljer att släppa in - kan läsa?

Emla

4 oktober 2007 12:07

Då tycker jag att du skall flytta över bloggen till en annan och hålla adressen för dig själv eller bara lämna ut den till personer som du verkligen litar på. man måste ventilera och det tycker jag är skönt. Testa att flytta över denna till wordpress eller blogspo.se så kan du lösenordsskydda.
Kram!

Lotta

4 oktober 2007 12:22

Hej !

Har hittat hit till din blogg och har haft så mycket tröst och stöd av den många gånger. Känner igen mig så mycket av dina tankar och känslor. Jag förlorade själv min son i september 2002 så även där har vi vissa likheter. Jag tycker att du verkar vara en helt underbar tjej. Och jag förstår att det kostar på att vara så öppen som du är. Vilket beslut du än tar gällande din blogg så önskar jag dig all lycka i framtiden och Stort Tack för att jag fått läsa.

kramar Lotta

clin

4 oktober 2007 12:22

Full förståelse. DU skall må bra! Det är huvudsaken!
Jättekram c som tänker sno din mailadress av syrran om det är ok?!

Läsande medsyster

4 oktober 2007 14:20

Men nu förstår jag inte - varför bloggar du om du inte vill att folk ska läsa? Skriv i en vanlig dagbok som du har på sängbordet istället, om du skriver för att få ur dig tankar. Detta är inget påhopp, jag håller en vit flagga och gillar din blogg. Det är bara en förvånad fråga.

Magda

4 oktober 2007 15:42

Kan du inte fixa en hemsida/blogg med lösenord? Då vet du vem som läser o lämnar bara ut lösenord till dom du vill ska läsa.

Kram

Marie

4 oktober 2007 17:43

Klart du ska göra det som DU vill. det är ju som du skriver. Du skriver för din skull. Kommer att sakna dina glada och roliga inlägg. Kram

Carina29

4 oktober 2007 18:58

NEJ vad ledsamt att det inte fungerar längre med bloggandet! Jag hoppas att du kommer finna en lösning som passar just dig. Än vilket beslut du tar så ska du veta att jag tycker att du är en toppentjej! Många kramar från mig!

en trogen läsare

4 oktober 2007 18:58

Vad trisst att du kanske inte kan fortsätta. Har läst din blogg en ganska lång period utan att känna dig och jag älskar ditt sätt att skriva. Jag känner igen mig i så mycket. Jag undrar så vad som fått dig att vilja stänga din blogg men har samtidigt förståelse för att detta är något du måste avgöra själv. Du ska verkligen inte skriva för att andra ska läsa. Är det möjligt att lösenordsskydda din blogg eller det kanske inte är där problemet ligger. Hursomhelst så önskar jag dig all lycka med ditt kommande barn och din viktnedgång och det har varit ett stort nöje att följa dig och ditt liv. Du har fått mig mer ödmjuk och tacksam inför livet. Kramar

Petra

4 oktober 2007 19:08

Känner precis likadant..

Linda m. 4 barn

4 oktober 2007 19:37

Jag läser här varje dag även om jag inte skriver så ofta.
Men varför ska du stänga bloggen, har nåt hänt?
Jag kan inte hålla saker och ting inom mig, jag måste skriva allt som händer i mitt liv på internet i min blogg :-).
Jag vill dela mina tankar och liv med alla.
Då får jag ur mig det jag går och bär på och jag kommer nog aldrig sluta skriva, det är som ett beroende.

Jag kommer inte tjata om att du ska vara kvar och blogga..men det vore synd för jag vill gärna veta vad som händer i ditt liv och hur det går med barn... då man känner till dig från aff och att vi har varsitt änglabarn båda två som dog nästan samtidigt.
Men det är ju helt upp till dig om du vill blogga eller inte ingen kan tvinga dig :-).

Jag trodde du var glad och hade en massa att se fram emot nu när ni snart ska ha barn så det känns inte bra att du är så ledsen just nu. Hoppas inget allvarligt har hänt?

kram

M

4 oktober 2007 19:49

Vad ledsamt att något har hänt som gör att du känner att din ventil snörs åt. Hoppas att du hittar något annat sätt att skriva av dig som känns bättre, en gammal hederlig dagbok kanske :-), för jag kan tänka mig att det känns jobbigt att bli så "offentlig", och ännu jobbigare förstås om fel människor får en inblick i det mest privata. Tack för den tid vi har fått följa dig!
Vill ta en sista chans att önska er lycka till på er resa mot Liten!

alvias

8 oktober 2007 22:46

Jag förstår dig precis!
Man blottar sig helt. Jag skulle vilja att det gick att ha lösen på vissa in inlägg. Jag kan inte heller skriva längre allt jag vill. För just nu går jag igenom något som jag inte vill att vissa ska veta. Och jag behöver få skriva av mig, men det går inte. Inte just nu. Jag förstår dig.
Det har varit intressant att få läsa dina ord. Jag hoppas att allt kommer gå bra och att du om ett år sitter med en liten i ditt knä. Mvh Kaisa.