Direktlänk till inlägg 16 augusti 2006
Just idag är det en sån "där" dag igen. Det fullkomligen kryper i kroppen på mig och jag sitter som på nålar. Rastlös? Jag? Näääää, HUR kan ni tro det?!?Gaaaaaaaaah...Denna väntan gör mig ibland så, så, så frustrerad och när jag inte kan påverka den någonting så gör det mig ännu mer frustrerad. *suckar*Har kösamordnarens sista ord från telefonsamtalet förra veckan ekandes i mitt huvud "Men det kan ju bli så att VI hör av oss först!"Jag kan INTE låta bli att tänka på det! Och hoppas. Hoppas på att vi faktiskt kommer få en kallelse inom närmsta månaden och kanske, kanske få börja hemutredningen i slutet av september/oktober kanske? *drömmer*Längtar så enormt efter ett syskon. En liten pojke eller flicka med bruna mörka ögon. Djupa som brunnar. Få sniffa i dess mjuka hår. Pussa pannan. Krama om. Ösa kärlek över. Nattvak. Barnskrik. Mysstunder i sängen på morgonen. Blöjbyten. Barnvagnspromenader. Vyssjande. Barnsång. Påklädning. Avklädning. Badande. Matning med flaska. Ögonkontakt. Små händer som nyfiket utforskar mitt ansikte. Bus. Skratt. Gråt.*tårögd*FAN vad jag längtar!!!
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...