Direktlänk till inlägg 15 maj 2007
Det känns som om det håller på att vända. Sakta men säkert.
Jag är inte alls lika trött idag som jag varit de sista dagarna och jag tror det hela har med både Viktors årsdagar att göra och våra turer i papperssamlandet. Nu VET jag att våra originalhandlingar ligger för hämtning på Posten i Kungsbacka.
Jag har dessutom mailat vår översättare och förvarnat om att våra papper kommer vilken dag som helst för översättning och att han får höra av sig direkt om det är något vi missat eller andra frågetecken, eller om papperna inte skulle kommit innan denna veckas slut. Det är ju s k "kortvecka" så jag antar att snigelposten kan strula lite, men jag hoppas att de når honom om inte idag, så imorgon!
Tänker mycket på Viktor. Men idag är det ljusa tankar. Jag minns honom när han låg där och krafsade med sina små, små händer och fingrar på mitt bröst. Hur jag kände att han rörde sig. När han då och då öppnade sina mörka ögon och tittade sig nyfiket omkring på omvärlden. Hur jag sjöng "Du vet väl om att du är värdefull" för honom om och om igen. Hur hans lilla kropp ibland drog ihop sig som en liten groda. Blöjbytena med de små, små blöjorna som var så små som ett trosskydd och ändå för stora för hans lilla kropp... Alla apparater som lät i rummet. Ibland larmade de, men blev snart tysta igen. Hur vi tog en timme i taget... Hur vi njöt av varje minut med vår son i livet. Hur vi sakta lärde oss att aldrig mer ta något för givet här i livet.
Hur stolta föräldrar vi var och alltid kommer vara över vår lille kämpe.
TACK för allt du gav oss, Viktor.
TACK för att du valde just oss till dina föräldrar.
Vi älskar dig, för evigt.
/Mamma & Pappa
~ * ~ * ~ * ~ * ~ * ~ *
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
~ * ~ * ~ * ~ * ~ * ~ *
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...