Direktlänk till inlägg 13 april 2007
...vägde jag EXAKT lika mycket som jag gjorde imorse: 80,3 kg.Den dagen stod jag brud. Blev fru till världens bästa man! Kände mig faktiskt fin då, även om det fanns en liten besvikelse att jag inte nådde 70-klubben till vår bröllopsdag.Dagen till ära får ni se en bild från vår stora dag, när vi tar skydd mot riset som kastas mot oss! ;-DIdag, är jag glad! Jag är SÅ nära 70-klubben nu och håller jag i så kommer jag nå den nästa vecka. Det blir många och långa promenader framöver och nu har ju våren även kommit hit, så det är bara att njuta! :-) Denna gång ska jag dit och så småningom ska jag även till 60-klubben. Jag har sen vår bröllopsdag slappnat av mer och mer och visst har jag gjort försök att gå ner i vikt, men aldrig till 100%. Det har gjort att jag lagt på mig kilon, ett efter ett, och till slut hamnade jag på 88,9 kg som jag vägde i februari i år. Hemskt egentligen... att man låter det gå så långt.Jag är jätteglad och tacksam för att jag kom med i denna viktutmaningsgrupp och ska lägga in en högre växel fr o m nu! Det är inte ens 1 månad kvar och jag SKA banne mig ha nått mitt personliga mål på -10 kg tills sista vägningen hos dem i grupp! Sen är ju tanken att jag ska fortsätta gå där, men det blir individuellt och 1 gång/månad tänkte jag. Det är ju helt upp till mig själv att bestämma. När jag når 10 kg minus har jag bestämt mig för en ny delmålsbelöning. Det är i form av en groda, på min högra vrist, där jag redan har en svart blomranka som jag aldrig varit nöjd med. Där ska de få tatuera över en svart grodsiluett istället! :-DHa en underbar fredag allihop!
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...