Direktlänk till inlägg 7 juni 2007
Nu så.
Postat & klart!
Luntan är skickad med rekommenderat brev och kalaset kostade 94 spänn, men det är det såklart värt! Ett nytt kollinummer att kontrollera, men denna gång vet jag att de inte tömmer förrän ikväll, så innan dess händer inget. ;-) *otålig*
Sen får det ju aldrig vara lätt såna här gånger.
Jag hade t ex glömt min plånbok hemma upptäckte jag när jag var och skulle posta det hela. Skulle åka hem och hämta (3 mil t/r) när jag upptäckte att jag inte har ett öre till parkering och inte heller bensinkortet jag annars kan betala med, för det ligger såklart i plånboken... *suck*
Ringde maken som som tur är jobbar nära mig så han fick lösa det hela. Jag ska ju till läkaren senare på e.m och ta både fästingvaccination nr 4 + söka för min onda hand. Men nu har det hela löst sig så nu kan jag bara slappna av...
Tusen, tusen TACK för alla gratulationer! Goa ni!
Nu återstår först väntan på att våra handlingar ska legaliseras, vilket säkert tar minst 1-2 veckor, sen skickas de ner till Bolivia där de också skall gås igenom och granskas. Efter det lottas vi till den domstol vi ska börja vår långa väntan (La Paz eller Santa Cruz) men det får vi inte reda på förrän om några månader. Från det att de mottagit våra handlingar och godkänt oss som blivande adoptivföräldrar kan det vara allt mellan 4 månader - ca 1 års väntan!
Men vår väntan har redan börjat.
För nu kan vi inte göra annat än just... vänta.
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...