Det känns som om jag lever i ett vakuum just nu.Men varför? Det är ju knappast mitt fel att det blivit så här?! Att jag blev indragen i en smutsig affär. Att jag blev den som blev tvungen att berätta. Göra en annan människa så illa.Men det är ju INTE jag som gjort fel. Att jag inte kan tänka så istället. Istället tänker jag bara på det barn som är inblandat. Som är så sårbart och känsligt. Som inte valt. Som kommer bli vilse, iallafall för ett tag.Så sviken. Jag är så sviken. Så sårad. Så jävla ledsen. Och mest av allt förbannad. Hur kunde du!? Jag gjorde allt för dig. Ställde upp min dörr på vid gavel. Bäddade en säng ren till dig. T o m min egen pappa ringde jag och fixade ett rum med egen säng till dig om det skulle behövas. Och så smutsar du ner. Allt. Fy fan.Vänskap. Trodde jag.Pyttsan.Fy fan.Och så är det som om ingenting har hänt. Du lever på. Som en ångvält.Inser du vad du gjort?Jag tror inte det.Kanske du lever som jag i vakuum just nu.Kanske du någongång vaknar upp igen.Men det är för sent.Det är redan för sent.Kom inte och säg förlåt.Jag kommer aldrig, aldrig någonsin förlåta dig för detta.Detta var droppen.Den enda jag tycker synd om i detta sammanhand, är den lilla individ som inte valt detta. Som står mitt i kaoset.Hur kunde du?I mitt hem. I VÅRT hem!?Smutsigt.Det får bli storstädning ikväll.

 

M

20 mars 2007 10:14

Usch, det låter som en riktigt smutsig historia, och jag tycker du gör 100% rätt som utesluter den människan ur ditt liv! Somligt går inte att förlåta! Och med grund i det lilla du skrivit tycker jag inte att du gjort något fel, du har bara blivit lurad av någon du litade på. Kram!

 

hej

20 mars 2007 10:22

Vad hemskt detta låter, vad är det för en vän som gör något sådant?! Har du känt henne länge? har hon också adopterat? är det någon som har tagit del av din blogg? usch för sådana personer! Har ni känt varandra länge? Varför jag frågar så mycket är bara för att få lite hum om vilka som kan göra något sådant.
Kram du verkar vara en jättego tjej!

 

Åse

20 mars 2007 11:56

Oj vilken soppa det verkar vara. Du gör rätt att gå vidare i ditt liv och städar ut den människa som sårat dig!

Kram på dig!

http://didriksson.blogg.se

 

Monica

20 mars 2007 12:54

Åh vad hemskt när det händer.
Jag kan inte ens föreställa mig hur du känner inom dig, men så pass mycket vet jag att det bästa är att sudda ut den personen ur ditt liv och gå vidare.(hur lätt är det då, ja inte alls lätt jag vet)

Många cyberkramar Grodan

http://barbamamma.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.

Hur går det med vikten då?   Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...

Herrejösses...   Insåg just att det på söndag ju är exakt 2 år sedan min mobil ringde. Signalen för Astrid Lindgrens "Saltkråkan" ljöd och klockan var exakt 10.00 och jag var yrvaken. Jag hade vaknat tidigare men somnat om då det var en ledig dag...

"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått   Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...

Hej alla!   VAD skriver man i en blogg som man inte skrivit i på över 1 år? Som man haft dåligt samvete över att man inte uppdaterat sen den dagen (dagarna efter) vi fick vårt efterlängtade barnbesked förra sommaren.   HUR formulerar man...