Så var besök nr 2 avklarat. Puh.Idag pratade vi på utav bara den och rätt som det var sa den ena hemutredaren: "Jösses, vad klockan går!" och vi andra kollade på klockan och det visade sig att den var 14:40! Vi hade suttit i 1 h och 25 minuter istället för den timmen som vi "borde" sitta. Tiden går fort när man har kul... ;-)Idag presenterade vi varandra för våra hemutredare. Det kändes bättre så än att sitta och babbla på om sig själv. När Jonas beskrev mig utifrån sitt sätt att se, så blev jag riktigt rörd och varm i hjärtat. Han avslutade med att säga: "Hon är fantastisk!" :´-) Vi berättade också om våra intressen och jag tog faktiskt upp alla mina nätvänner på ett sånt sätt att jag skriver mycket och får ett enormt gensvar på det, samtidigt som jag försöker vara ett stöd för många andra. Summa summarum är att det känns jättebra och jag känner mig väldigt trött just nu. Utpumpad, men på ett positivt sätt.Jag känner mig så trygg att sitta där med min Jonas. Han är också fantastisk. Vi kompletterar varandra, både muntligen och själsligt. Vi pratade även om hur lika vi är i mångt och mycket och det ville de höra mer om. Vi berättade även att jag har en kortare stubin än vad J har och det tog de såklart fasta på och bad mig förklara närmre. Då fick jag rannsaka mig själv ordentligt och kom fram till slutsatsen att det i slutändan handlar om en ENORM längtan och frustration över att aldrig få bli mamma! Den förklaringen känns helt rättvis och det känns jätteskönt att sätta ord på det, både inför mig själv, Jonas, men också för de två hemutredarna.Det känns otroligt skönt och bra att vara mitt uppe i denna fantastiska resa som vi startat och vi är verkligen ett TEAM jag och maken. Vi ska bli världens bästa 2-barnsföräldrar, så det så! Längtar redan tills onsdag nästa vecka kl. 10.15 då det är dags för 3:e mötet. Nr 3 av 6... = 50% avklarade då! :-DNu ska jag ladda om för JULBORD med jobbet ikväll...! Puh....