solna-madde

25 oktober 2006 11:34

Gulligaste grodan,
Du kan inte göra allt samtidigt! En sak i taget... Nu lever ni ju i något slags vakum, i väntan på utredningen. Väntan är hemsk, framför allt den man inte kan påverka själv.
Gör en lista för dig själv, vad är viktigast? Rangordna och ta sedan det som hamnar överst på listan och börja med det.
Jag hatar hormoner så minipiller finns inte riktigt på min preventivmetodslista men kanske kan du byta till något annat?
Har ni någon massör på jobbet eller kanske frisvårdsbidrag så du kan få hjälp med värken i nacken/axlarna?
Börja prioritera dig själv också i allt detta. Investera i dig själv först så orkar du med allt/alla andra sedan.
De andra/allt annat blir ju inte hjälpta av dig när du själv knappt kan andas.

Och du, det är onsdag idag = 2 dagar kvar till helg!

BTW, gillade du dagboken?

stora kramar till dig!

clin

25 oktober 2006 11:39

Vill bara skicka massor av peppkramar till dig. Tycker du är fantasktisk som orkar ta dig igenom allt, för livet är ju inte alltid en dans på rosor. Det du skrev så fint om Viktor och att du faktiskt är mamma berörde mig så mycket att jag inte kunde få ner ett enda ord till dig. Försöker nu! Följer din blogg varje dag! Vill bara säga KRAM!!!! Oj, så osammanhängande det blev ;)

Cat

25 oktober 2006 12:14

Usch för att må sådär ;O((
Jag tror mycket kan vara P-pillrerna, jag känner igen den där känslan + att jag hade huvudvärk som var fasansfull och ofta. Men nu när jag har fått bra hormoner och dessutom fick bra tabletter mot depression/huvdvärken så har jag äntligen kommit upp till ytan igen.
Jag var väldigt skeptisk till att ta tabletter mot depression jag kände mig ju bara orkelös, ont i huvudet, skit helt enekelt och svårt att sova djupsömn, när jag sedan fick tabletterna (det tog ett par veckor innan det började bli bra) vilken skillnad !!!!
JAG hade kommit tillbaka, jag som varit "borta" Jag hade inte känt igen mig på så länge fanns där under allt, och jag kom upp och började bli mig själv igen-vilken känsla!
Harmoni istället för bråk, gråt och trötthet

Kanske kan vara ngt att kolla på iaf, men som sagt dels p-pillrerna och sedan kanske annan medicinsk hjälp. Det hjälpte iaf mig att bli av med värken och den ofantliga tröttheten och hitta mig själv igen
Kram

Tess

25 oktober 2006 13:07

Vännen. Du behöver inte alld vara så där duktig som du är (men det är inte så lätt, jag vet...). Inte göra alltind samtidigt. Jag tycker att det är dags för bara lite saker för din egen del. Så att du får njuta lite. Promenader i alla vackra höstfärger, en god bok framför brasan, en bra film.

Kanske ska du prata om minipillrena en gång till med din läkare. Jag blev jätte konstig av dom och slängde dom ju som sagt ganska snart efter att jag börjat.

Tänker på dig vännen. Jag åker bort ett par dagar nu, men jag finns i tanken hos dig ändå.

KRAM

Grodis

25 oktober 2006 13:18

solna-madde>> Jag har sparat länken till er resedagbok bland mina favoriter och tänker läsa den i lugn och ro. Dessvärre har vår dator hemma brakat ihop och på dagarna på jobbet hinner jag inte i dagsläget, men som sagt.. jag är SÅ nyfiken och kommer absolut att läsa den inom kort! Japp, vi har massage här på jobbet och jag har bokat in 1 gång/månad framöver. Nästa tisdag är det äntligen dags! Kanske jag ska köra 2 ggr/månad nu när jag har akut ont? *funderar* TACK goa du! Förresten, jag har INTE glömt bort lilla Leia och boken var helt fantastisk! *minns inte om jag sagt det?* KRAAAAM!

clin>>Tack snälla goa du! Tänk om jag kunde få rumpan ur någon gång och ta mig till Uppsala så jag får träffa dig och din syster och era små mirakel som börjar bli så stora?! *suckar* KRAM!

Cat>> Jag äter antidepressiv medicin sen före midsommar och det har funkat bra, tills nu... Nu känns det precis som om Cerazette drar ner mig i mörka hålet igen... :´-( Kanske man inte ska kombinera dem och antidepressiv medicin? *funderar* Jag ska ringa gyn imorgon igen och höra med dem vad de säger. Jag vet ju vad du skrev om ev. PCO och Cerazette förut också så det har jag i bakhuvudet. Stoooooor bamsekram till dig o hoppas du/ni mår bra allihop!

Tess>>Åh, hoppas du ni får det bra dit ni ska resa! *kramar om* Tack snälla för omtanken och innerst inne så vet jag ju att du har rätt i det du säger, men just nu finner jag ingen tid/ro att göra det... Ska dock försöka att tänka om och prioritera mig och mitt välmående mer och mer framöver.. *lovar* Ringer gyn imorgon bitti! KRAM och var rädd om dig!

Cat

25 oktober 2006 15:09

Nu har du fått mail m massor av länkar och beskrivningar ang Lyckönskartäcket.
Hoppas det kommer till användning;O))
Kram Cat

Magda

25 oktober 2006 20:51

Hoppas att du snart mår mycket bättre, kan du inte sjuskriva dig ett tag så du hinner ikapp? Det är inte bra att gå o må dåligt o känna att det är mycket på jobbet också.

Hoppas att du hittar en lösning!