Direktlänk till inlägg 11 december 2007
Ikväll har jag träffat ett litet Mirakel. Knappt 2 dygn gammal.
Så liten. Så skör. Så underbar.
Med sina mörka små pepparkornsögon blinkade hon till ibland och kikade försiktigt upp, för att sedan snabbt sluta dem igen.
Hennes små, små rynkiga händer letade sig till varandra och hon gnuggade sitt lilla ansikte. Små söta små ljud ur den lilla munnen med den perfekt formade amorbågen, ärvd av sin vackra mamma.
Hennes ögonbryn höjdes som lite av förvåning ibland. En liten grop i hakan, efter hennes pappa. Massor av guldglänsande hår, precis som sin mor och far. Som en liten trollunge.
Så perfekt. Så fulländad.
Välkommen till jorden lilla Du!
Ser fram emot att få lära känna dig och följa dig genom livet!
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...