Direktlänk till inlägg 18 februari 2007
..är bara härligt! Jag gillar att hålla på med jord.. och lecakulor... se hur blomman fortfarande har liv, efter en hel höst och vinter i en kall och mörk källare, instängd i en kompostpåse och sen nedbäddad bland pelargonkompisar i en flyttkartong. Det var inga vissna pelargoner jag fick upp idag, det finns liv i dem! Helt otroligt.. fast de inte fått en droppe vatten eller en gnutta ljus på hela långa hösten och vintern.Sånt fascinerar mig! Nu har jag tagit hand om dem, mina pelargoner från förra sommaren. Skakat av all gammal jord. Lecakulor i botten på nya innerkrukor. Ny jord.. och så liiite vatten. Nu står de i ljusa fönstret i tvättstugan igen och värmen är höjd lite till runt 15 grader så de sakta, sakta får börja spira och växa igen.Hoppas jag... ;-PEn rask promenad har också hunnits med idag. Men jäklar vad slaskigt det var. Svårt att "trycka ifrån" när man gick. Mina goretex-kängor for lite hit och dit ibland. Men pulsen höjdes och jag fick svettas lite för ca 40 minuter och höra skönt fågelkvitter! Dagens middag har också avklarats och idag blev det: Gravad lax med potatissallad (1 port)4 medelstora potatisar1/2 dl nästan fettfri buljong (1 tsk löses i 1/2 dl vatten)1 tsk senap1 msk finklippt gräslök1/2 liten rödlök i strimlor1 tsk kapris100 g gravad lax.Koka potatisen med skalen på, skala och skär i tärningar. I en kastrull vispas buljong och senap. Tillsätt alla kryddorna och hetta upp kort. Slå den varma kryddbuljongen över potatisen. Blanda och servera gravad lax till.Näringsinnehåll: ca 96 g kolhydrater, ca 20 g protein, ca 15 g fett.Mums!
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...