Direktlänk till inlägg 30 december 2006
Imorgon är det sista dagen på år 2006. Känns jättekonstigt och jag har inte riktigt förstått det än känner jag. Tror det har med "ickevintern" att göra. Jag har svårt att fatta att vi haft jul också, trots att adventsstakarna lyser i fönstrena och julgranen står knökfull med pynt i vardagsrummet. Normalt sett brukar jag ha ångest inför nyårsafton för de sista 4 åren har jag bara gråtit vid 12-slaget och tänkt tillbaka på året som gått och insett att ännu ett år har passerat och vi fortfarande står med tom famn och hjärtan som längtar efter en Liten så det gör ont.I år känns det annorlunda. Vi har för första gången på länge redan sen flera veckor bestämt vad vi ska göra på nyårsafton. I år ska vi fira den tillsammans med Soff78 och hennes make och äta och dricka gott och bara vara. Ska bli hur mysigt och trevligt som helst! Dessutom känns det för första gången på länge som om jag inte kommer titta tillbaka på det år som varit och gråta, utan jag kommer se framåt! Känns otroligt bra och hoppfullt.Samtidigt är jag ju rädd, som jag skrivit om förut. Och snart är det bara dagar kvar tills vi ska på den där läkarundersökningen. Om/när vi kommit hem och blivit godkända där så kommer det kännas lite bättre. Och när vi avslutat hemutredningen och förhppningsvis får vårt medgivande, då är det FEST!!TACK alla goa som skriver kommentarer till mig. Det värmer oerhört mycket och jag blir alltid lika varm i hjärteroten när jag loggar in och läser det. Ett riktigt Gott slut på 2006 önskar jag er alla. Nu blickar vi framåt mot ett spännande 2007!PS. Förresten så är min arga insändare ang. vårdcentralens bemötande med i lokaltidningen idag, längst upp på sidan! DS.
Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.
Hur går det med vikten då? Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...
"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...