Jag har haft ett par tunga dagar och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag mår uruselt!Kan det vara minipillerna (Cerazette) jag började med för 12 dagar sen tro..? Jag har humörsvängningar utan dess like och jag känner mig gråtmild och känslig. Har taggarna utåt på jobbet och även hemma. Mår sk-t!!Kroppen värker också, men det vet jag har med stressen och jobbet att göra. Men värken i axlar/nacke gör inte direkt att jag blir piggare och gladare... Jag är så innerligt trött på att må dåligt. Är det inte depression pga vi förlorat vårt första barn, vår situation att försöka bli en större familj, övervikten så är det stress och press HELA tiden och jag ORKAR inte med det längre! Jag är trött på att må så här och trött på att vara TRÖTT jämt, men orkar inte ta itu med problemen för det känns inte som om jag har TIDEN! Denna vecka är den värsta veckan på året på jobbet och det gör inte mitt mående bättre - tvärtom.....Tur jag har en blogg och fantastiska kända och okända vänner som läser, peppar och tröstar! TACK!*Kramar till er i mina tankar*

Idag är det exakt 2 månader till JULAFTON!Jösses.. känns ju jättenära!Jag älskar julen och njuter för fulla muggar i december. Från första advent och framåt. I år har vi bestämt att slopa alla julklappar dessutom, skönt! Då slipper man den stressen... Dock ska jag köpa 4 julklappar för barnen i min närmsta krets ska självklart ha en varsin + maken som ju faktiskt fyller 33 år på självaste julafton! ;-)I år ska jag även sätta egen glögg för första gången tänkte jag och det är hög tid! Måste bara fixa lite ingredienser först.. svagdricka, nejlikor, ingefära och allt var det var..

Mitt projekt går bra! Drygt 3 veckor nu utan att ha bitit av en endaste nagel! Hurra! Nu börjar de dessutom våga sig upp över fingertopparna och en vit kant på 2-3 mm börjar uppenbara sig också. Jag lackade dem igår för första gången, iofs bara med ofärgat lack men ändå. Känns fräscht och jag slipper känna att jag måste gömma mina händer. *glad*Igår var jag ledig och umgicks med min farmor och min makes pappas sambo (hängde ni med?). Vid 10-tiden åkte vi till Åsby trädgård och gick runt där i 3 h. Vi passade även på att besöka Åsby kött och vilt när vi ändå var där. Jag kom hem med en "nystanlampa" i svart (se bilden) och den ska hänga i vardagsrummet över matbordet. En glödlampa med synlig glödtråd och dimmer i den så blir det kanon! Vi åkte hem vid 14-tiden och jag var bara hem och åt och sen in till stan igen och hämtade upp svärmor för att åka med henne och vara smakråd inför tapetval till hennes vardagsrum. Så min lediga dag gick snabbt och nästan 12 h i sträck var jag igång. Jag var tröööött igår kväll och lade mig tidigt kan jag säga... *zzZZzz*Jag fick förresten i fredags även mailsvar från enhetschefen på Sociala enheten ang. mitt mail till honom om den låååånga väntetiden för hemutredning här i stan. Hans svar lyder som följer (långt):"XXXXX och XXXXX XXXXXXXXXX Jag beklagar verkligen att situationen är sådan att ni måste vänta så länge. Tyvärr kan jag inte ge några besked om någon snabbare hantering utan bara redovisa vad vi har gjort och vad som för närvarande pågår för arbete/ översyn i denna fråga. Familjerättsgruppen är en välfungerande arbetsgrupp som har rationalisera sin verksamhet så långt det går vilket vi också fick bekräftat av Länsstyrelsens vid deras granskning 2005. Vi arbetar så effektivt vi kan med de resurser vi har fått från våra politiker.Resurserna räcker inte till att leva upp de lokala politikernas mål eller till socialtjänstlagens skrivning om "att påbörja utredning utan dröjsmål" Dessa brister är påtalade för politikernas stab och de har tillsammans med oss försökt hitta lösningar. Enligt min bedömning är det en resursfråga, hur mycket pengar staden är beredd att avsätta, alltså en politiskt resursfråga. Väntetiderna är uppmärksammande av våran tillsynsmyndighet Länsstyrelsen och kommer att bli föremål för ytterligare granskning i november. Myndighetsutövning däribland familjerättsgruppen verksamhet är för närvarande under granskning av en revisionsfirma på initiativ av politikernas stab för att bland annat se om en resursförstärkning är lösningen. Familjerättsgruppen har haft en förstärkning med en heltidstjänst under snart två år vilket har ökat det totala antalet utredningar som genomförs per år och.Men förstärkningen är inte tillräcklig för att det ska kunna skynda på starten av er utredning m den är utlovad att komma igång omkring årsskiftet.Om politikerna skulle ta ställning för ytterligare förstärkning kommer det tidigast att märkas i slutet av jan 2007. Tyvärr är det det enda svar jag kan ge er. Vänligen XXXXX XXXXXenhetschef Sociala enhetenproAros Soc. Råd och Stöd"Vad säger man? "De kollar på det"... "De är medvetna om problemet"... Bla bla bla bla... Det är ju jättebra att de är det och att de är under granskning, men verkar inte hjälpa nämnvärt... *suckar* Nåväl, jag är nöjd och glad över att jag fick ett så snabbt gensvar och det är väl återigen "bara" att samla på sig en hög tålamod till........

Idag blev en dag av rensning. Rensning av garderoben och alla mina kläder (och annat..) på kattvinden... Då hittade jag dessa små, små kläder.. i stl. 50-56... som vår älskade och saknade Viktor skulle fått ha på sig om han hade fått leva... Det smärtade mig enormt att hitta dem, då jag faktiskt helt glömt bort dem. Små underbara body´s, ett par små tofflor, en liten mössa, byxor.. som han skulle haft på sig när vi skulle åka hem från BB hade jag tänkt. Dessa köpte jag vintern 2001/2002 på Guppi när Viktor låg och sparkade i magen... *tårar*Nu kommer inte ens ett syskon kunna ha dessa små kläder, för han/hon kommer säkert vara minst ett halvår.. Kläderna kommer aldrig komma till användning.. sorgligt... Jag har inte hjärta att ge bort dem - ej heller kasta dem... Gör så ont, så ont!F-n vad jag saknar dig, Viktor!! Önskar så att du vore här... :´-(

Idag har jag varit hos Viktor och gjort höstfint på hans grav. Det var grått och trist väder och regnet hängde i luften, men konstigt nog så tänkte jag inte på det när jag satt där på huk framför hans viloplats och rensade bort det som var vissnat och överblommat. Jag var med min älskade son i mina tankar och småpratade med honom medans jag gjorde fint på i hans lilla rabatt framför stenen. I år får han fina enekvistar som vi tagit hemifrån tomten. En perenn vinröd ljung i mitten och en ny svart, liten lykta som jag premiärtände. Lyser så fint... Han fick även kärleksört utspritt över enekvistarna och såklart sina 2 stenar i form av hjärtan.. Skulle haft kameran med och tagit kort, men glömde det.Ibland har jag svårt att ta in att jag faktiskt ÄR mamma. Jag har ju faktiskt varit gravid och jag har fött en son. Vår son. Vår älskade lille Viktor. 31 cm lång och 1127 gram ren kärlek! Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Saknaden är så stor och jag blir så ledsen när jag tänker på hur orättvist det är att han inte fick stanna kvar hos oss, växa och bli en stor och busig kille som gjorde en massa hyss. Eller kanske han blivit en lugn och lydig liten son som gjorde precis vad mamma och pappa sa? ;-) Jag tänker ofta på hur han skulle sett ut nu. Om han hade varit mest lik mig eller maken. Mörkhårig skulle han nog varit, men hade han ärvt mammas bruna ögon eller pappas blå? Viktor skulle varit en kille på snart 4,5 år om han hade levat. Stora killen ju! Så svårt att föreställa sig och så svårt ibland att verkligen sätta sig och tillåta sig själv att drömma sig tillbaka. Ibland är det alldeles för smärtsamt... Åh, vad jag SAKNAR dig, älskade Viktor! Nu brinner det iallafall två ljus hos dig inatt... Ett för dig, och ett för alla andra små pojkar och flickor som fick lämna sina nära och kära alldeles för tidigt.*ALL MIN KÄRLEK TILL DIG, ÄLSKADE VIKTOR!*

Shit. Vad har jag gjort?Har jag gjort bort mig totalt nu? *hoppas inte*Jag har äntligen (efter peppning av en kompis som själv fick medgivande i onsdags!) mailat till två instanser som har hand om hemutredning inför adoption och ifrågasatt den långa väntetiden. Kompisen (kallar henne P) sa igår att hon själv var "skitdryg" under våren/sommaren och låg på som en liten iller och det lönade sig i slutändan!Så, nu har jag gjort mitt och skrivit ihop 2 mail och nu är det bara att vänta på en reaktion. OM det blir någon alls. *hjälp!*--------------Uppdaterat 30 minuter efter(!)Vi har fått svar!"Hej på er, jag förstår att ni är otåliga. Jag har kollat i kön och vad jag kan se är det tre par före er ansökan. Det borde bli utredning innan årsskiftet i alla fall.hälsningar XXXXXXX"Nu är det alltså TRE par innan oss, så det HÄNDER ju saker ändå! :-)) Förra veckan när jag ringde fick jag ju besked om fem par innan..!Whohoooo!!

Nu är det fredag igen och denna vecka har känts seg och väldigt lång. Har nog att göra med att jag festade till natten till måndag och inte riktigt kommit i fas igen efter det. Man börjar bli gammal... ;-)Idag kommer min älskade farmor från norrland och hälsar på oss i 1 vecka framåt! Hurra! Det är flera år sedan hon var ner och hon ska bo hos min pappa men jag ska försöka träffa henne så mycket jag kan. Är ledig på måndag iallafall så jag får 3-dagars helg, skönt! Vad vi ska hitta på vet jag inte riktigt, men jag funderar på att ta med farmor hit! Imorgon ska maken på fin middag i Blå hallen i Stockholm. Hans företag firar 150 år nämligen. Synd att inte respektive får följa.. snålt.. ;-P Jag får mysa hemma med katten istället och hyra en riktig tjejfilm tror jag. Brokeback mountain har jag hör ska vara bra!?Må så gott alla och ha en riktigt skön helg nu!

Ikväll hittade jag dessa länkar och det bara brast totalt. Jag har gråtit, gråtit, gråtit och gråtit... Herrejösses amalia, vilken resa vi kommer få vara med om.. OM allt går som vi vill!! :´-))Kolla dessa länkar och gråt en skvätt av glädje ni med vetja!Par hämtar son/lillebror i Bolivia!Par hämtar dotter i Bolivia!Par hämtar dotter i Sydafrika!