Sakta, sakta börjar det växa fram en målbild i huvudet på mig. Jag kommer inte lägga ut min vikt eller foton på mig själv till allmän beskådan, men har gjort en "virtuell modell" av mig själv. Långt ifrån lik mig dock.. men enligt tabeller så är jag ungefär så här som på "före-bilden"... jag "saknar" dock celluliterna och valkarna... *hehe* Det skiljer 22 kg mellan bilderna och jag är fast besluten att klara det. Det är verkligen NU eller aldrig!Börjar känna mig lugnare igen.. och mer laddad än någonsin. Det ska bli otroligt spännande (och säkert jobbigt ibland..) att göra denna resa - en resa mot ett hälsosammare och piggare jag! :-)Vill du göra en egen virtuell modell?Kolla in här!

Idag hurrar jag för min goa och vackra vän Sophie som fyller år och sänder ett fång tulpaner, lika färgstarka som denna tjej är!HURRA, HURRA, HURRA, HURRAAAAA!!!

När jag nyss kom hem *sent ikväll* hade vi fått originalpapperna på vår hemutredning i brevlådan. Vår hemutredare E hade skrivit en liten hälsning också, att vårt ärende går upp i nämnden den 21/2, alltså onsdag nästa vecka! :-D Så otroligt skönt!Jag var lite osäker på om det var 21:a eller 22:a.. nåväl, någon dag hit eller dit spelar kanske inte så stor roll, men jag kan lova att det kommer pirra extra mycket i magen den dagen... Sen är det dags att poppa champagnen, på riktigt!!Någon vecka efter det kommer vår OK-stämpel i form av protokollet från nämndens sammanträde och det borde innebära att vi kommer kunda sända våra handlingar till adoptionsorganisationen i början av mars!! WOW!!Tyvärr fick jag åka själv till guddotterns kalas ikväll då maken är hängig och orolig i magen. Undrar just om vi bär på någon baselusk båda två ändå, för jag är inte 100% jag heller.. *urk* Nåväl, det visar sig väl...Kalaset var jättetrevligt och Emelie utbrast: "Det är PRECIIIIS en sån här Barbie som jag önskade mig förut men aldrig fick!" "HURRA!" tänkte jag och log för mig själv.Pärlorna och stenarna i svart och silver blev också en hit och sen blev det pannkakstårta och våfflor för hela slanten så magen stod i 4 hörn.. *pust*Tog en sväng förbi pappsen och kollade in kvällens avsnitt av "Saltön" tillsammans med honom, och sen kollade vi lite lägenheter till honom på kul... Jag tror att en flytt skulle göra honom gott, även om den säkert också skulle kännas jobbig på flera sätt. Men en nystart. Det behöver vi alla någongång.Just ja! Höll på att glömma en väldans trevlig sak som hände idag. Jag fick BLOMBUD!! :-D Blev dock väääldigt konfunderad när blomsteraffären ringde till mig på jobbet och frågade hur länge jag skulle vara på plats osv. Många tankar som snurrade i huvudet. VEM? VARFÖR? Har inte (vad jag vet iallafall) någon hemlig beundrare och maken fick jag finfina tulpaner av senast i fredags... ;-) Det skulle visa sig senare att det var från min vän Sophie och hennes familjeföretag som tack för att jag hjälpt dem med ett (för mig) enkelt jobb. Buketten var enormt vacker och jag lovar att jag ska ta kort på den imorgon när jag är lite piggare så ni får se hur fin den är! :-)Nu ska jag pyssla om maken lite innan sängen kallar. Natti natt!

...födde min barndomsvän en liten dotter, Emelie.En av de gladaste dagarna i mitt liv! Jag fick även äran att bli gudmor (eller fadder som det numera heter) till denna underbara tjej och oj vad rörd jag blev när jag tillfrågades. Det är Emelie och jag på bilden och den är snart 6 år gammal för hon var någon månad eller två på den. Jösses vad tiden går!Idag fyller Emelie 6 år och börjar bli stora damen och vi ska strax iväg hem till henne på kalas och tydligen ska det bjussas på våfflor. *Mums!*Presenterna blir en ny Barbie (till hennes redan stora samling, men man kan aldrig få för många vet jag av erfarenhet...) och så får hon en låda med jättefina pärlor och stenar i silver och svart så hon kan göra egna armband och halsband. Nu är det inte rosa som gäller längre utan det ska tydligen vara svart och tufft! ;-)Hipp, hipp HURRA HURRA HURRA HURRAAAA för goaste och charmigaste Emelie idag!

Lite petrolblå. Eller grönaktigt. Jag vet inte riktigt exakt färgens namn, men nu känner jag mig nöjd. Min infobild har också ändrats och den har jag även kört förut vet jag. Lite mer "skyddat"... Nu kör jag så här ett tag. Till våren. Då är det dags att få in lite ljus även i bloggen. Måndag morgon. En riktigt jobbig morgon, för jag har haft så ont i magen. Eller inte magen utan under revbenen. Liknande det jag hade på juldagen och som jag fasar för att uppleva igen! Nu var det ju tydligen inget gallstensanfall ändå, eftersom UL visade att jag inte hade några gallstenar, men ONT så förbannat hade jag och tydligen kunde det varit något slags "tarmknip".Idag har jag liknande, men inte alls lika ont. Var dock lite orolig för att det skulle stegra och bli samma vända igen, men *peppar peppar* verkar det ha lugnat sig lite och kvar har jag ett konstigt sug i magen. Kanske lite katarrvarning? Jag är trots allt väldigt spänd och nervös inför onsdagen.... Ska gå och fiska efter en samarin tror jag bestämt...

Även på bloggen är det dags att byta utseende. Ja, IGEN... Ifall ni undrar vad jag håller på med... ;-)

..gör att man blir trött. Men så där skönt trött...Maken ligger och "småpuffar" i soffan (=småsnarkar) och det låter skönt. Låter honom hållas... ;-)Jag sitter och slösurfar. Känner tröttheten komma mer och mer men vill inte riktigt sova än. Klockan är ju inte ens nio... En liten espresso kanske? Eller te? Eller glögg? Eller... ingenting? Törstig... *hämtar vatten*Imorgon är det måndag. Igen. Jösses... önskar att helgerna vore dubbelt så långa, för det känns knappt som om man hinner tänka ordet "helg" innan den är över... Det blir dock en spännande vecka och särskilt onsdag kväll då mitt NYA LIV börjar. Jag är jättespänd och nyfiken på vad det verkligen kommer innebära för mig under framför allt de kommande 12 veckorna. Undrar också mycket över vilka de andra 9 personerna är. Vad vi kommer få göra, träna, äta osv osv. Nervös är bara förnamnet, men jag ska fixa detta. Jag har ju lovat mig själv det. Det värsta är att jag svikit mig själv så många gånger förut. Kanske det blir annorlunda denna gång när jag lovar andra och t o m skriver kontrakt på det jag ska göra? Jag tror det. Det blir så mycket mer allvarligt och på riktigt. Samtidigt blir jag lite sorgsen över att det ska behövas. Att det ska vara så lätt att svika sig själv. Gång på gång.Men denna gång, ska jag vinna.. över mig själv! Över den elake som sitter på min högra axel och viskar "Detta kommer du inte fixa, varför skulle du det?!"Låter kanske konstigt, men hjärnspöken finns det. Många.

Wow.Såna här dagar blir jag lycklig. Lycklig och varm i hela kroppen.Vilken UNDERBAR promenad jag upplevde idag.Gnistrande snö. Fåglar som kvittrade vilt i träd och buskar. Skrattande och lekande barn. Sjungande is. Knarrandet av snö för varje steg man tar...Det bet ordentligt i kinderna. Alldeles vindstilla. Minusgrader. Sol. Klarblå himmel. En snöängel skapades. Vassen lyser speciellt i den sköna eftermiddagssolen innan den strax går ner bakom träden...Maken är också rödblommig och fin, nyss hemkommen från en tur på sina långfärdsskridskor. Oj, vad han njuter dessa dagar när han äntligen kan åka på sina älskade turer. Och oj, vad vi har det bra som bor bara ett stenkast från vatten så det är nära och bekvämt att ta sig iväg...Nu en skön varm dusch för att tina upp de frusna kinderna och sen är det dags att ordna söndagsmiddagen. Idag blir det laxfile med grönsaker och pressad potatis och till det en fräsch yoghurtröra med lite citron.