Idag har vi varit på hemutredningsmöte nr 5 av 6. Jag är hemma nu med väldigt dubbla känslor måste jag säga... Allt gick bra idag och det var makens tur att berätta om sin barndom och uppväxt idag, så jag satt mest och lyssnade. Jag har svårt att blogga om dagens möte känner jag, för det är en sak (inget allvarligt förhoppningsvis) som kommit till upp som är lite "too private" för att skriva om här... Det gör att jag mer skapar oro hos er också genom att INTE berätta, men jag känner att det tyvärr måste förbli så.. det stannar här, hos oss.Våra utredare sa iallafall idag att de hade (som det känns nu) tillräckligt på fötterna för att sätta sig ner och skriva ihop vår historia och hemutredning och att de ansåg att vi.... KOMMER BLI FANTASTISKA FÖRÄLDRAR!!! Jag/vi måste försöka tro på det. Hänga kvar vid den tron och hoppet. Det måste bli så helt enkelt. En vacker dag, när allt (förhoppningsvis) är över och vi har vårt barn i vår famn, så kanske jag kommer berätta. Det positiva idag överskuggas lite av det besked vi fick lite "chockartat" och oväntat idag.. vi satt som fågelholkar jag och maken.. Visste inte....Nej, jag kan inte blogga om detta känner jag... Känns bara så trist att jag/vi inte vågar ta ut glädjen fullt ut idag, som vi annars skulle gjort...Ja, ni märker... ingen ordning alls.. varken på bloggen eller på mina tankar. Själv skulle jag kunna skriva om det, men respekterar makens vilja att inte göra det...Har i min ensamhet strosat runt på IKEA ikväll. Ätit mat och fikat där. Shoppat. Försökt rensat huvudet. Ringt ett par vänner och sökt stöd och pepp.Måste våga tro. Måste våga hoppas.Det bara måste ordna sig. Annars vet jag inte vad jag gör.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så här ser min fot ut 4 veckor efter op.

Hur går det med vikten då?   Ja, hörrni... Önskar så att jag kunde säga att jag numera är normalviktig och att allt är bra! Tyvärr är det inte så... Jag peakade min högstavikt NÅGONSIN här under våren. Blodtrycket hade stigit till 147/97 och jag ...

Herrejösses...   Insåg just att det på söndag ju är exakt 2 år sedan min mobil ringde. Signalen för Astrid Lindgrens "Saltkråkan" ljöd och klockan var exakt 10.00 och jag var yrvaken. Jag hade vaknat tidigare men somnat om då det var en ledig dag...

"Det är nu som livet är mitt Jag har fått en stund här på jordenOch min längtan har fört mig hitDet jag saknat och det jag fått   Det är ändå vägen jag valtMin förtröstan långt bortom ordenSom har visat en liten bitAv den himmel jag aldrig nått ...

Hej alla!   VAD skriver man i en blogg som man inte skrivit i på över 1 år? Som man haft dåligt samvete över att man inte uppdaterat sen den dagen (dagarna efter) vi fick vårt efterlängtade barnbesked förra sommaren.   HUR formulerar man...