Ansar den åtminstone rejält... hehe... Nämen, vad tror ni jag pratar om..? Inte DEN busken.. utan filmen "Allt om min buske" som jag var och tittade på ikväll. ;-)Vilken pinsam film. Visst, man småfnissade ibland åt alla snoppar och bröst som for omkring. Kommentarer som "Är din penis fullt erigerad?" förekom också. Galen kvinna som tog släggan och slog ner snopparna på statyer i trädgården. Svartsjuk man som bodde i en buske för att spana in frun som han trodde hade en flirt med granntjejen som var lesbisk... Men visst, vill ni se lite naket i form av en fyllig kvinna med vackra former och en naken Maria Kulle på ett jordigt golv i växthuset och sen en naken "tönt" med slak snopp så vassego`! Ola Rapace var dock inte heeeelt fel... ehum... ;-POj oj.. tänk att de då kan göra film om allt.Jag är glad att jag hade gratisbiljetter till denna film och hade varit rejält besviken om jag slängt ut 85 spänn på den som den annars kostade.Nåväl en trevlig kväll tillsammans med barndomsvännen och lite godis blev det iallafall. Godis som smakade extra gott just idag för PMS-känslan stämde...Filmen "Allt om min buske" får 1 groda av 5 möjliga.

Syrliga karameller - Saker adoptivföräldrar gärna slipper höra(från adoptera.nu)Nu när ni adopterat ska ni se att ni snart får EGNA barn! Det finns många som fått det efter att de adopterat!Som adoptivförälder tycker man att ens adoptivbarn ÄR ens eget barn. Man har gått vidare och det biologiska barnet känns inte som det viktigaste. Tänk på att denna kommentar sårar! När folk säger så här känns som om omgivningen inte tillmäter adoptivbarnet någon betydelse . Inse att adoptivbarnet ÄR deras EGET barn nu! Det är efterlängtat, älskat och unikt.Du kommer säker att älska det som om det vore ditt eget! Ordet adoptera betyder just "att uppta som sin egen". När man har adopterat är barnet ens eget.Ni vill väl ha ett liiiiitet barn?...annars vet man ju inte hur det går! En del föräldrar VILL faktiskt ha barn som inte är pyttesmå.Men man vet ju inte vad som man får ju!Nähä. Vet man det med biologiska barn då? Kanske är det precis tvärtom? När de adopterade barnen kommer är de ofta noggrant dokumenterade. Om man nu tycker att man inte vet vad man får så kan man ju se det som att det är som att få titta i mosters smyckeskrin! Man vet aldrig vilka juveler som finns där i!Är de syskon? (om adoptivbarn i samma familj)Svar ja. De har samma mamma och pappa och då är de ju syskon, eller hur?Vilken sötnos var har ni fått honom/henne ifrån? (på stan av främlingar)Prata inte, över huvudet på barnet, som om barnet som en importerad produkt! Tack!Var han/hon på barnhem innan han/hon kom till er? Föräldralös kanske? Har de inte en hemsk historia bakom sig? Barnets historia tillhör inte hela stan. Allt och alla kan inte räkna med att få veta alla personliga detaljer om barnet! Bingo!

Sitter här på jobbet och KOKAR av ilska just nu. Det finns människor till ALLT!Tyvärr sitter jag nära en människa som är allt annat än en varm och omtänksam medmänniska utan istället en plump och jävligt okänslig individ. Denna person sitter i telefon och pratar med en kund varpå hon utbrister: "Tänk bara på alla dom här som får egna barn bara de adopterat. Det är ju bara såååå vanligt och så typiskt!"!??!??!!!!!Vad i h-ete menar människan!? Menar hon att hon känner jättemååånga som blir gravida bara de adopterat och att det är typiskt att de inte blivit det innan så de "slapp" adoptera?!?Fy fan.Trångsynta och blåögda jävla k-rring.Blä!Morr!*spott och fräs*Jag VILL INTE höra sånt! Jag vill inte tvingas höra att folk tycker att adoption är ett andrahandsval. Att de tror att det är något sämre än att få barn på biologisk väg.Jag VILL adoptera. Jag SKA bli mamma på detta sätt. Det kommer vara VÅRT barn på alla sätt ändå. Vi har väntat vårt barn i hjärtat och det är väl ända skillnaden egentligen. För mig som väntat och fått barn även på den "vanligare" vägen så är det ingen skillnad, inte rent psykiskt, bara fysiskt. Jag vill inte bli gravid igen. Jag är färdig med den biten. Jag kan riskera väldigt mycket om jag skulle bli det. Jag ska åka tillsammans med maken och hämta vårt barn på andra sidan jorden. Det är skillnaden. Men kärleken, den kärlek man känner för sitt barn, den finns där oavsett. Det finns inga genvägar att gå bara för att det blir biologiskt. Det är inte enklare att vänta biobarn än adoptivbarn. Skillnaden är bara att man antingen väntar dem i hjärtat eller under hjärtat.PS. Ja, jag har PMS... DS.

Ikväll är det dags för bio med barndomsvännen och det ska bli jättemysigt. Det var utlottning av biobiljetter med kort "sista-datum" på jobbet och jag hade turen att få 2 stycken! Vi ska se "Allt om min buske" (vilken filmtitel!?) *s* och jag hoppas den är sevärd! Om inte annat så får jag en trevlig kväll och mys i biomörkret med lite popcorn tillsammans med en kär gammal vän. ;-)Jag är helt slut idag.. Puh! Tröttheten är inte att leka med och ögonen svider. Det är inte lätt att fylla år, och det är nog tur att det bara är en gång om året... ;-)Det är dessutom HELDÖTT med jobb så arbetsdagen blir lååååååååång... *suckar* Aldrig blir man nöjd, antingen är det för mycket och tokstressigt eller så är det som nu, heldött, och då blir man sååå slö. Strax dags att gå ut en stund på lunch iallafall och jag funderar på att gå och kolla på Indiska. Alltid hittar man något fint där. *gillar den affären*Tack snälla ni återigen för alla gratulationer. Sötnosar!