Usch, idag gäller det... Idag ska vi iväg på den där läkarundersökningen som jag skrivit om ett flertal gånger... Den jag byggt upp en skräckbild av, trots att jag fått höra från flera håll att jag inte behöver oroa mig, så kan jag inte slappna av förrän det är klart. Förrän jag har ett OK på läkarintyget. För har jag/vi det, så är vi (nog) i hamn...Följande ska läkaren gå igenom/undersöka idag:(kryssa JA/NEJ)- Gulsot- Hudsjukdom- Ögon-/Öronsjukdom- Kronisk ledsjukdom- Kroniskt ryggbesvär/ischias- Allergisk sjukdom- Hjärt-/Kärlsjukdom- Lungsjukdom- Sjukdom i bukorgan- Njursjukdom- Sockersjuka- Struma eller annan endokrin sjukdom- Tuberkulös sjukdom- Psykisk sjukdom eller rubbning- Organisk nervsjukdom- Annan långvarig eller allvarlig sjukdom- Svårare fysiskt handikappTillståndet vid undersökning:- Kroppskonstitution, allmäntillstånd- Munhåla, näsa, svalg, stämman, talet, tandstatus- Sköldkörtel- Cirkulationsorgan- Andningsorgan- Bukorgan- Hållning- och rörelseorgan- HIV-test- Urin: Äggvita/Socker- Blodtryck- Längd- Vikt- Synskärpa (med och utan korrektion)- Hörsel (visksamtal, samtalsstämma)Herrejösses.. vilken lista...Nåväl, jag måste försöka slappna av.. om inte annat för att blodtrycket inte ska bli skyhögt av nervositeten.... Nu är det dags för lite frukost: fruktsallad och en kopp kaffe... och vatten, vatten, vatten...KRAM på er alla!

Sorry, ni som gillade mitt ljusare stuk med lite gladare färger. Jag är svart igen. Känns bäst. Just nu.Till våren kanske jag kommer igen med det gröna, eller någon annan färg. När hoppet börjar spira på riktigt. Kanske.

Tidigare ikväll hade jag tänkt skriva en blogg om hur nervös jag var inför morgondagens läkarbesök, igen. Och sen avsluta med att "om vi bara får en OK-stämpel i rumpan så har vi medgivandet i hamn!"... Ikväll har jag dock fått ett telefonsamtal, ett mycket ledsamt sådant, som gjorde att jag återigen tänker om och landar hårt i verkligheten. Utan att skriva för mycket om själva samtalet (too private och av hänsyn till de inblandade *kramar om hårt i tanken*) så kan jag säga att jag återigen tar flera steg tillbaka i mina drömmar om syskon till vår änglapojke Viktor. Det är långt ifrån klart bara för att vi får ett OK imorgon. Ett OK från Familjerätten på att bli föräldrar igen. Ett OK i nämnden. Det är en lång resa kvar fortfarande... Jag är tacksam för varje litet steg vi kommer vidare i denna enormt långa och krävande process och hoppas innerligt att det kommer vara värt varenda tår i slutändan. Jag vill hoppas.Jag vill tro det.Jag vill orka. Bara lite till...

...eller så kommer man på att man hade helt fel, och inte alls har slut på schampoo och balsam...Jag behöver inte det (än).. men däremot så behöver jag fräscha "undisar". Så jag fastnade på Lindex underklädesavdelning på lunchen. OM det nu skulle vara så att vi måste klä av sig i bara underkläder hos läkaren imorgon för undersökningen så vill jag ha lite fräscht på mig under... Jag har en hel del hemma, men inte som "passar" för att visa upp sig för en gammal läkare i 60-årsåldern! *skratt* Fan vad knäpp jag är.. som om HAN skulle bry sig?! NOT! Däremot bryr JAG mig. Det är jobbigt nog ändå att gå igenom denna undersökning och jag inbillar mig att jag kommer bli diskad pga min övervikt. :-/Kan man gå ner 10 kg på 1 dygn!? Please... *ångest*Nåväl, det slutade med att jag inte hittade några heller för inte hittade jag någon bh som satt som den skulle. Antingen blev tuttarna som strutar à la Madonna i Vogue, eller så var bh:n för stor(!) och tuttarna såg ut att ligga i en svart sopsäck... ;-)Däremot kom jag därifrån med ett par fräscha strumpor med lite glitter på sidan av ankeln, 1 ny hårborste, rakhyvlar och så puder! Min blogg = jag skriver om det jag vill.

Lätt att fastna. Läser, läser, läser...Hittat en blogg som tilltalar mig mycket att läsa och jag förundras över hur bra människor skriver. Om livet. Om känslor. Om tankar.Bloggen för mig är min ventil. Jag skriver ibland utan att tänka. Fingrarna rör sig över tangentbordet och jag skriver med en sån fart att fingertopparna nästan domnar. Jag gillar min blogg. Jag gillar er som läser. Jag behöver det. Jag behöver er. Tack.Lunch var det ja. Dags att klä på sig ullkappan, sjalen, byta ut arbetstofflorna mot stövlarna och bege sig ut och leta på något gott och ta en nypa frisk luft. Lite schampoo, balsam och puder ska också inhandlas.Bye for now!

När väckarklockan (mobilen) ringde imorse tänkte jag inte så mycket på mörkret. Men när jag till slut masade mig upp ur sängen vid 07:15 och skulle tända lampan förstod jag.. vi har ingen ström!Blåsten, som varit otroligt stark igår kväll/natt, har tagit strömmen för oss och många andra (närmare 1500 hushåll) och jag och maken sprang runt som trötta små mullvadar och tände lite ljus hemma så vi kunde se någonting alls. Vilken tur att jag inte skulle sminka mig... ;-)Det är inte klokt vad vi har det bra egentligen. Vi vaknar, tänder en lampa, går upp, spolar i kranen/toaletten/duschen, öppnar vårt kylskåp och tar det vi vill/behöver ha... Allt detta är liksom bara så SJÄLVKLART för oss. Såna här saker är helt normala för oss nordbor. Och vi tar det för givet.Fan vad vi har det bra - egentligen.

Först och främst... Tack för omtanken, goa ni! Ikväll har jag vilat i soffan under ullpläden, tänt i braskaminen, ätit hallonsorbet från Lejonet och Björnen, sovit en stund, kollat "Bygglov" och "House". Ögat mår mycket bättre, tack och lov! Visst det är ömt och skaver fortfarande när jag blinkar och så, men det är ingenting mot tidigare idag, så det ska bli bra detta. :-)Mötet idag med våra utredare gick också bra! Det känns jättekonstigt att vi bara har ETT litet möte kvar och sen är det bara hembesöket. De sa att vi ligger bra till, så jag tar det som att vi inte behöver fler möten efter den 22:a! Wow... coolt. Känns faktiskt som om det är läge att lägga champagnen på kylning snart.. *iiiiih*Idag var det mest min mun som gick, då vi pratade om min bakgrund och uppväxt. Då jag/vi lämnat in papper om det som vi själva skrivit så var det inte så mycket som behövde sägas utan jag upprepade mest det jag skrivit ned. Pratade om mina lekar i skogen hemma hos mina föräldrar.. hur jag byggde kojor med kompisar och sprang runt med käpphästen. ;-) Rätt kul att tänka tillbaka och minnas egentligen, inte ofta man gör det annars.. åtminstone inte jag.Vi pratade även om vad jag och maken gillar att göra tillsammans och lite så... 1 timme prick satt vi idag och nu är det exakt en vecka tills nästa möte och då ska maken få prata om sin uppväxt, för då är han förhoppningsvis bättre i munnen efter utdragningen av sin onda tand.Måste berätta en grej till som hänt ikväll - denna stormiga tisdagkväll i ett alldeles onormalt milt januari. Min barndomsvän ringde vid 21.30 (hon ringer ALDRIG så sent om det inte är något viktigt) och jag blev först lite orolig för ett par sekunder. Men så berättade hon att hennes katt (likadan som vår, en svart/vit/röd perser) precis fött en kattunge på vardagsrumsgolvet..!! Hon visste inte ens att katten var dräktig! Vi skojade dock om det för ett par veckor sen för hon hade fått så stora tuttar, men faktum är att katten är en innekatt OCH äter p-piller, men rymmer ibland... och sista rymningen var i november... Tydligen hade hon någon älskare i busken då och passade på... ;-)En halvtimme efter, när "House" var slut, ringde jag upp henne för att uppdatera mig om läget och precis då hade unge nr 2 kommit ut, en svartvit liten sak! Åh, jag vill haaaaaaaaaa!! Det är det närmaste kattunge som vi kommer som skulle kunnat vara född av vår Sally. (som jag lät kastrera för 2 år sen...) Har alltid velat ha två missar.. så Sally inte är så ensam... Jag fyller ju faktiskt år snart och tänk OM man önskar sig riktigt, riktigt, riktigt mycket...? ;-PMen, jag vet... maken ÄR svårflirtad... *suckar uppgivet*Men OM... och om det är en tjej.. då är namnet givet iallafall.. en liten Ronja.. född en stormig natt.. precis som i Astrid Lindgrens saga om Ronja Rövardotter.*går och lägger mig och drömmer vidare*

Nej, nu vill jag inte vara med längre! :´-(Ögat värker som f-n och huvudvärken har kommit som ett brev på posten också. Maken ringde nyss och även han har ont, fast i munnen efter att ha dragit ut sin onda tand.Vilket "jättebra" intryck vi kommer göra hos familjerätten och våra utredare idag... *suckar tungt*Vill bara hem, och lägga mig och blunda....